Midsommardagen

| 3 kommentarer

I lördags gick vi en runda ner till campingens ena badplats. Man måste ju känna på vattnet när man är vid havet!

Jag älskar att vara nära havet, själen känns inte lika tung då.
Jag har nog varit sjöman i ett tidigare liv.

Att ligga på en brygga och låta fingrarna svepa genom vattnet är medicin för kropp och själ

 Framåt eftermiddagen var det tid att packa in oss i bilen och fara mot Äspet för att spendera eftermiddagen och kvällen tillsammans med goda vänner. Vi gick till torget för att äta Ottoglass ett måste enligt Åhus-veteranerna. Själv brukar vi alltid gå till glassbåten men se det rynkade Åhus-veteranerna på näsa åt. Och ja Ottoglassen var mycket godare!

   

Det lektes, gungades, bråkades, fikades, skrattades, busades, rymdes en riktigt perfekt tid för barnen alltså. Ja vi föräldrar hade också väldigt trevligt, som alltid i det sällskapet.

När man är på Äspet så måste man ju bara ner till havet, det går bara inte för sig något annat.

Det busades hej vilt vid strandkanten. Det var inte alltid som dom lyckades undvika vågorna. Tur det finns torra strumpor och skor att tillgå.

Själv kickade jag av mig skorna

Och körde tårna ner i den kalla men mjuka sanden

Varför bor jag inte vid havet längre när jag mår så otroligt bra där?

Jag tror att Vincent har ärvt havslängtan efter mig för han stod länge och bara tittade ut över havet.

Älskade hav! Tre veckor, tre veckor sen är jag vid havet igen! *längtar*

Nu säger vi tack för denna midsommaren och ser fram emot en sommar med värme, sol, skratt, grillfester på altanen och badväder i mängder

Nu har du chansen att vara nr. 1

3 kommentarer

  1. Ser härligt ut !
    Förstår precis din längtan till havet … Älskart jag med.. Det måste finnas i min närhet – vilket det gör som tur är.

  2. oj vad lika mina söta kusiner är på den andra bilden :) De ser ju nästan ut som tvillingar där :P

  3. Jag bor vid havet.
    Jag har havet som terapi.
    Jag drar en djup suck av lättnad och saknad när vi kommer hem och jag ser havet bakom kullarna…varje gång ler jag…havet välkomnar mig hem.

    Farfarsarvet.
    Farfarsaknad.
    Farfar tyckte om att komma hit, till havet. <3

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.