När lilla kom till jorden det var i maj när göken gol…
Därmed blev alltså 1977 det självklara valet att börja med, mitt födelseår
Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång
2003 stängde min farfar ögonen för sista gången. Det blev ett svart år för mig. Farfar var gammal och orkade inte leva längre men det var min farfar. Det har alltid funnits två självklara män i mitt liv. Farfar och far. Utan farfar blev det tomt, ett stort tomrum. I samband med farfars bortgång arbetade jag mycket samtidigt som jag kände att jag hade en chef som motarbetade mig. Tillsammans med lite andra saker också så blev det helt enkelt för mycket för mig. Under 2003 var jag sjukskriven till och från fram till efter sommaren.
Jag hade underbara vänner som fanns där för mig och stod ut med mitt konstiga humör.
Tack fina N&P&P, ni finns för alltid i mitt hjärta och har min tacksamhet.
En man. En kvinna. Har sin egna värld. För sällskap. För stöd. Och för glädjen att va här.
Tack vare en hemsk hyresvärd och regn längs väggarna, inneväggarna, träffades jag och kärleken.
Då försvann mina största problem men framförallt så har jag sen den dagen inte gått igenom problemen själv.
Jag älskar dig, Andreas!
Ja all min kärlek får du bära, hela livet vill jag ge
Min älskade Vincent föddes i oktober. Det var det häftigaste jag någonsin gjort.
Mitt älskade barn, min förstfödde.
Älskade Vincent!
Inte först, inte störst men väldigt speciell. Jag är så glad att du finns min älskade lilla prins
I juli kom så vårt andra underverk. Min älskade lille skrutt.
Älskade Alfred!
Det var några av de viktigaste siffrorna i mitt liv. Det finns andra år som är viktiga, det finns en hel del datum som är inpräntade, det finns andra siffror som följer mig genom livet men dessa 5 åren kommer för alltid finnas som en del i mitt liv.
2007 var en glädje i att du träffat Ante men det var ett av mina svartaste år – det år då min älskade Prinsunge rycktes ur min famn 🙁
Jag vet men jag väljer att se det positiva i det året istället.