Dags att deklarera, del 2

I dags att deklarera, del 2 kommer jag gå igenom de vanligaste avdragen för de som har inkomst av tjänst.

Först får vi börja reda ut vad som är inkomst av tjänst. Inkomst av tjänst är allt som inte är inkomst av näringsverksamhet eller inkomst av kapital. Ehhh jaha då blev det väl genast klarare va? Typsikt typiskt Skatteverksförklaring dvs. man säger samma sak fast på precis samma obegripliga sätt. Tveka inte på att bromsa när ni inte förstår, oavsett om ni pratar med mig eller någon annan som kan det här med deklarationer, för det är er ekonomi som blir påverkad. Inkomst av tjänst är lön, pension, A-kassa, sjukersättning, föräldraersättning och liknande. Det är däremot inte det uttag man tar från sin enskilda firma eller den ersättning man tar ut från sitt Handelsbolag, inte heller är det vinsten som man gör på t.ex. aktieförsäljning.

Får alla göra avdrag?
Nej, alla får inte göra avdrag.
För det första så måste man ha en inkomst som man ska betala skatt på. Om du är ungdom/studerande och tjänar så lite så att du inte behöver betala skatt (under 18 824 kr) så kan du inte göra några avdrag för du betalar ingen skatt.
Du måste ha en kostnad som är avdragsgill d.v.s nej du får inte göra avdrag för att du måste ha svarta byxor på jobbet, du får inte heller göra avdrag för fikabrödet du köpte till jobbet och du får inte heller göra avdrag för kostnaden för barnomsorgen. Det måste vara en kostnad som inte är din privata kostnad utan det ska vara en kostnad som du har varit tvungen att betala för att fortsätta ha kvar ett jobb. Att barnen måste ha barnomsorg är en privat kostnad för det är dina barn, inte arbetsgivarens. (en vanligare fråga än man tro)
Inte heller kan man göra större avdrag än vad ma har haft inkomst. Det borde ju visserligen säga sig själv men det är så att om kostnaderna är så höga att det inte är pengar kvar att leva för så undrar förstås Skatteverket vad du har levt på och då skapas en annan sorts utredning än om avdraget är avdragsgillt eller ej. Sen finns det ju förstås tillfälle då det faktiskt är så att det knappt finns pengar kvar men det ändå är ok, men det är en annan historia.
Om du är sjukskriven, om du är pensionär så har du inga avdrag som du har rätt att göra. Om du är arbetslös så har du rätt att göra avdrag för kostnader som du har haft för att söka jobb. Finns ett bra ställningstagande (som inte är så svårt att läsa) som man kan kika i om man är arbetslös.

Vanliga avdrag

*Resor till och från arbete
Om du reser mer än 2 km till ditt arbete och måste betala för resan så har du rätt att göra avdrag för den kostnaden.
Du har rätt till att göra avdrag för billigaste färdsätt vilket innebär kollektivt men om du av olika anledningar måste ta dig till jobb på annat sätt än kollektivt.
Om du gör en tidsvinst på mer än 2 timmar per dag genom att köra bil och har mer än 5 km till jobb så har du rätt att göra avdrag med 18.50 kr per mil.
Om det inte finns kollektivtrafik till ditt jobb så har du rätt att göra avdrag för resor med bil om du har mer än 2 km till jobbet. (har du mindre än 2 km kan du banne mig gå eller cykla, min högst privata åsikt).
Om du har förmånsbil (d.v.s. din arbetsgivare har gett dig en bil som du använder) och uppfyller kraven, nämnda ovanför, så har du rätt att göra avdrag med 6.50 kr per mil om bilen går på disel och 9.50 kr per mil om bilen har annat drivmedel (ja bensin eller etanol då).
Om kostnaden blir högre än 10 000 kr så får du göra avdrag för den kostnaden som är över de 10 000 kr.

Exempel;
Vladi kör 10 mil per dag, 5 dagar i veckan vilket är ungefär 220 dagar per år.
10*220=2 200 mil per år
2 200*18.50= 40 700 kr
Det som då är avdragsgillt är allt som är över 10 000 kr dvs 30 700 kr.
Får man tillbaka de 30 700 kr? Nej man får tillbaka skatten på de 30 700 kr.

vs har du en årsinkomst på 200 000 kr (lätt att räkna med) så tar man inkomsten minus avdraget och räknar ut vad skatten blir på den inkomsten som är kvar efter avdraget. D.v.s. 200 000 – 30 700=169 300 kr, så du får alltså tillbaka skatteeffekten. Hänger du med?

Emilie åker tåg (och har mer än 2 km till jobbet) till och från arbetet varje dag. Hon betalar 1200 kr varje månad för månadskortet. Hon köper 11 månadskort per år då hon har en månads semester varje år.
1200*11=13 200 kr
Det som då blir avdragsgillt är alltså 3 200 kr eftersom det är det enda som är över 10 000 kr.

Jenny åker buss  varje dag och betalar 890 kr för ett månadskort.
890 *11=9 790 kr
Även om Jenny åker kollektivt och har mer än 2 km till jobbet så kommer Jenny inte få något avdrag då hon inte kommer upp över 10 000 kr.

Men om man inte gör en tidsvinst på 2 timmar då men ändå har kört till jobbet och har mer än 2 km? Ja då kan man göra avdrag för resor till och från arbete men man får då bara göra avdrag för billigaste färdsätt, kollektivt.

Att du har barn som ska lämnas/hämtas är inte skäl nog för att få att få göra avdrag för bil, inte heller får hämtningen/lämningen räknas in vid tidsvinstberäkningen. Återigen, barnen är dina och det är ditt val att du har barn.

Om du har använt bilen i tjänsten i minst 60 dagar och kört minst 300 mil (i tjänsten) så har du rätt att göra avdrag för resor med bil de dagar du har använt bilen i tjänsten.
Om du har använt bilen i tjänsten i minst 160 dagar och kört minst 300 mil (i tjänsten) så har du rätt att göra avdrag för resor med bil alla dagar som du kört till jobbet.

Om du väljer att köra hem på lunchen så får du inte göra avdrag för lunchresan eller om du kör för att äta middag innan övertidspasset börjar. Resor till och från arbete har man en gång om dagen, en dit och en hem.

Om du måste betala väg-, bro- eller färjeavgift samt trängselskatt så får du givetvis även göra avdrag för den avgiften. Trängselskatt får du göra avdrag för om du kör med egen bil.

*Tjänsteresa

En tjänsteresa är en resa som man gör i tjänsten. För att man ska få lov att göra avdrag ökade levnadskostnader (traktamente) krävs det att det är mer än 5 mil från ditt arbete och din bostad samt att det är en övernattning. Alltså om jag skulle åka på tjänsteresa till Lund så får jag inget avdrag för traktamente även om jag sover över, min ordinarie arbetsplats var Malmö och jag bor i Höör. Eftersom Lund är inom 5 mils radien både från mitt hem och min arbetsplats så får har jag ingen rätt att göra avdrag.
Med ökade levnadskostnader menas kostnader för måltider, logi och övriga småutgifter. Du räknar fram ditt avdrag med hjälp av det schablonbelopp som tas fram varje år.
Om tjänsteresan är gjord inom Sverige så får du 220 kr per hel dag för måltider och småutgifter samt 110 kr per natt för logi.
Hel dag är det när resan har påbörjats innan kl 12 på dagen och när den har slutat efter kl 19 på kvällen.

Exempel:
Zahid åker på tjänsteresa till Stockholm. Det är mer än 5 mil från hans ordinarie arbetsplats och från hans hem.
Han reser på måndagen kl 06.35
Zahid ska gå på kurs och reser därför inte hem förrän på fredag eftermiddag.
Han är hemma i sin bostad kl 18.53.
Zahid har då rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på 990 kr.
220 kr*4 dagar=880 kr
110 kr*1 dag=110 kr
Måndag räknas som hel dag eftersom resan påbörjades innan kl 12. Tisdag, onsdag och torsdag är hela dagar eftersom Zahid inte varit hemma alls de dagarna. Fredag räknas som halv dag eftersom Zahid är hemma innan kl 19.

Eftersom Zahids arbetsgivare har betalt hans hotell så har han inte rätt till avdrag för logi. Hans traktamente för ökade levnadskostnader ska också minskas med 44 kr per dag då frukosten ingick i hotellkostnaden som arbetsgivaren stod för. Alltså ska Zahids avdrag minskas med 220 kr.

Det avdrag som Zahid kan ta upp i sin deklaration är 814 kr
44 kr*4 dagar=176 kr
990 kr-176 kr=814 kr

Om resan har varit utomlands så är det olika belopp för olika land. Beloppen tas fram av ett oberoende företag som gör undersökningar på hur stor merkostnad man får beroende på kostnaderna ligger i det landet jämfört med var kostnaderna ligger i Sverige. Det är alltså inte Skatteverket som gör den utredningen själv. Vilka belopp som gäller i vilka länder hittar ni här. Om inte landet finns med i tabellen så använd “övriga länder och område”.
Reglerna är desamma, hel och halv dag ska beräknas på samma sätt.

Om tjänsteresan pågår i 3 månader eller mer så finns det särskilda regler, säg till om du behöver hjälp med det.

Om du arbetar som flygande personal i annat land och har fått traktamente för de tjänsteresor som du har gjort så ska du räkna om allt enligt de svenska reglerna. Här kan du läsa om hur man gör det, det är samma regler oavsett om du har jobbat i Danmark eller annat land ja under förutsättningen att inkomsten ska beskattas här förstås. Detta är aktuellt för en väldigt liten klick människor så har du frågor kring detta så kan du ta kontakt med mig så kan jag hjälpa dig vidare. Eller så går ni in på Öresunddirekt och hälsar från Emma. haha (mina kära kollegor var inte lika glada för dessa frågor som jag var, jag har ju tagit fram det ursprungliga materialet för hur man redovisar dessa avdrag)

Jag och några av kollegorna från Öresunddirekt, 2014

*Övriga utgifter
Alla utgifter som du har varit tvungen att ha för att kunna utföra ditt arbete är avdragsgilla. Alla utgifter har inte en egen ruta i deklarationen utan hamnar då under övriga utgifter
Det ska dock fortfarande röra sig om utgifter för tjänsten och inte utgifter som är av privat natur som t.ex. svarta byxor och vit skjorta, vi måste alla ha något på kroppen när vi jobbar så vanliga kläder är inte avdragsgillt.

Arbetsrum
Att du jobbar hemifrån är inte skäl nog för att få göra avdrag för kostnad för arbetsrum i hemmet. För att du ska få göra avdrag för arbetsrum krävs det att din arbetsgivare inte har ett arbetsrum åt dig på arbetet. Om du saknar arbetsrum på jobbet så kan du få göra avdrag om rummet inte ingår i bostaden d.v.s. är inrett på ett sätt som gör att det inte kan användas till att bo i (det ska alltså se ut som en arbetsplats). Avdraget som du får göra är summan av den merkostnad du har fått i elförbrukning, städning, uppvärmning.

Skyddsutrustning och skyddskläder
Jag skrev att vanliga kläder inte är avdragsgilla, det är inte heller arbetskläder som t.ex. kockskjortan eller förklädet som din arbetsgivare kräver att du ska ha men som arbetsgivaren inte betalar för. Det man däremot kan få avdrag för är kläder som skyddar mot väte, värme och kyla som kommer från annat är klimatförhållandet, kläder som skyddar från mekaniska skador. Du får även göra avdrag för hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta om inte din arbetsgivare betalar.

Verktyg och instrument
Om du har varit tvungen att köpa verktyg eller instrument för att kunna utföra ditt arbete så kan du göra avdrag för det. Att du köper en bättre hammare än vad din arbetsgivare ger dig är dock inte tillräckligt för att du ska få göra avdrag, om din arbetsgivare inte ger dig en hammare och du måste ha en hammare för att kunna jobba (nej det räknas inte om man vill ha hammaren för att slå sönder en jobbdator som strular, tyvärr) så får du göra avdrag för den hammaren som du köper.
Om du är musiklärare och du ska lära ut hur man spelar trumpet men arbetsgivaren vägrar köpa in en trumpet så du köper en själv, ja då får du göra avdrag för trumpeten.
För att du ska få göra avdrag för hela inköpet om det uppgår till max 22 250 kr, är det dyrare än så eller har en längre livstid så får du inte göra avdrag för hela kostnaden på en gång utan du får göra ett förslitningsavdrag.

Kostnadsersättning
Som kontrakterat familjehem får du göra avdrag för den delen av omkostnadsersättningen som avser den rörliga delen.
Som kontaktperson eller kontakthem får du göra avdrag för den kostnadsersättning som du har fått. Kan du styrka att du har haft högre kostnader än vad kostnadsersättningen uppgår till får du även göra avdrag för merkostnaden.
Som övervakare inom kriminalvården får du göra avdrag med den kostnadsersättning som du har fått. Även som övervakare har du rätt att göra avdrag med högre belopp om du kan styrka att du har haft högre kostnader som varit nödvändiga.

Övriga utgifter medges endast för den delen som överstiger 5 000 kr. Har du ett avdrag som är under 5 000 kr så får du alltså inget avdrag, har du ett avdrag som är 5 100 kr så får du bara avdrag med 100 kr osv.

*Allmänna avdrag
Allmänna avdrag innefattar avdrag som inte omfattas av andra avsnitt, kan man lättast förklara det som. Det vanligaste avdraget under allmänna avdrag är penssionssparavdrag

Pensionssparavdrag
Om du har gjort inbetalningar till en privat pension, pensionsförsäkring eller pensionssparkonto, så får du göra avdrag med högst 1 800 kr.
Detta är sista året då avdrag för pensionssparande medges.

Som vanligt är informationen hämtad från Skatteverket men Skatteverket i sig själva har inget med detta inlägget att göra. För er som inte vet så har jag alltså sagt upp mig från Skatteverket efter nästan 15 år som skattehandläggare, bl.a. på Skatteupplysningen.
Har ni frågor så kan ni skriva dom i kommentarerna eller så kan ni anlita min man som driver företag som bl.a. inriktar sig på bokföring och deklarationer. Ja jag har tvingat honom till att lära sig bokföring och skatter i.o.m. att han startade företag, jag fick ju inte hjälpa honom eftersom jag arbetade på SKV. Nu är jag arbetslös så nu får jag inte hjälpa honom av den anledningen.
byEmschen (makens företag) når ni på info@byemschen.se eller 0725 – 44 88 83