Något jag skäms över. Vill man verkligen låta sådant vistas i dagsljus?
Jag har dragit mig för att skriva detta inlägget. Inte för att jag skäms utan för att jag vill att det ska bli ett ärligt inlägg och inte att det ska tolkas ytligt.
Jag har en del saker som jag skäms över som så många andra men jag försöker jobba med att inte skämmas, det är negativ energi och det behövs verkligen inte.
Jag skäms för mina fördomar men jag är iaf medveten om att jag har dom.
Jag skäms över att jag har sårat nära & kära.
Jag skäms över att jag ibland, både tal & skrift. tappar ord.
Jag skäms över att jag har gått upp hälften av det som jag gick ner innan barnen.
Jag skäms över att jag inte klarade uppskrivningen.
Jag skäms över min avsaknad av utbildning.
Jag skäms över min avund.
Att skämmas är inte kul så jag jobbar med att sluta skämmas. Ibland är det svårt.
Senaste kommentarer