Nu när vi har kopporna i huset och har haft det i två veckor så börjar jag känna mig hjälplös som mamma, mitt hjärta värker för vad jag än gör så kan jag inte ta bort obehaget och kliandet för de. När barnen är sjuka så kommer jag ofta på mig själva att tänka på att tänka på hur otroligt tacksam jag är för att och min familj är födda och lever i Sverige. Det är ett lyxproblem att oroa sig för barnens sömn när de har vattkoppor, inte för hälsan i sig utan för sömnen. Det är lyxproblem!
Det finns länder när oss, länder som det inte tar särskilt lång tid att flyga till där mödrar oroar sig på ett helt annat sätt för sina barn. Där barnen tvingas att växa upp långt innan de ens borde tänka på annat än leksaker och lördagsgodis. Mina föräldrar (och vänner till de) åkte dit med fullpackade resväskor i höstas för att göra vad de kunde. Jag skänkte barnkläder, fyllde väskorna faktiskt. Mina föräldrar har berättat mycket och visat en del foto men jag kan inte ta in det för det hugger i hjärtat och tårarna väller upp. Jag skulle aldrig klara av att jobba som volontär där människor drabbas av det hårda livet, det orättvisa livet, det livet där barnen lider hårdast. Det jag kan göra är dock att hjälpa till på hemmaplan. Därför hjälper jag nu mina föräldrar och deras vänner att samla in kläder som skickas ner.
Så bor ni i närheten av Höör så kan ni under Marsmånad kontakta Eva Tågerud på 0708-882407 eller min kära mor Birgitta Nihlén på 0708-121556 för att bestämma en dag som ni kan komma till Betelkyrkan på Eriksgatan 6 i Höör och lämna av era saker.
Det som behövs är kläder i alla storlekar, barnkläder, damkläder, herrkläder. Har ni scarfsar eller väskor som ni inte använder länge så tas det också tacksamt emot för det är en lyx som kvinnorna inte kan unna sig. Det behövs kläder för alla tänkbara figurer så inga kläder är fel eller rätt. Eva och mor tar emot allt vad de kan, allt vad ni har men just nu är det egentligen bättre med vår- och sommarkläder eftersom vi går åt den delen av året. Själv har jag redan sorterat ut 3 sopsäckar med kläder, en sopsäck med handdukar och påbörjat en säck med barnleksaker och bilderböcker. Vill ni vara med och hjälpa de som bor i Litauen? Vill ni vara med och hjälpa de där två små flickorna som var ensamma med sin pappa för att mamman hade frusit ihjäl i en snödriva? Kläderna kommer skickas till Karlskrona där Walla bor och arbetar, Walla kör sedan själv ner till Litauen och delar ut kläderna till de som behöver. Walla är pastor i Blekinge och arbetar halvtid med Litauen, det är en liten bestämd och drivande kvinna vad jag har fått förklarat för mig. Det gillar jag för jag gillar bestämda och drivande kvinnor! Kläderna kommer till bl.a. barndaghemmet där barnen får komma en gång om dagen för mat, dusch, kläder, lek och för att läsa läxor. Det kan vara att Walla åker hem till vissa familjer, en del familjer med större behov än andra. Walla åker också till fängelserna och delar ut kläder, det är en sorglig historia med de där fängelserna där mammor bor med sina barn utan att de egentligen har gjort något annat än försökt överleva. Visst är det så att brott aldrig lönar sig, brott är inte vägen att gå men så länge ingen av oss har stått vid det vägskälet som de kvinnorna har gjort så tror jag att vi ska ta det väldigt lugnt innan vi dömmer.
När mor och far var nere så hade jag skickat med små bebisstrumpor som killarna har haft, då kom det en mamma som snart skulle föda. När mamman såg bebiskläderna men speciellt strumporna så började hon nästan gråta, bebiskläder är inget som de är vana vid i Litauen. Tänk att något så litet kan skänka så stor glädje!
Ja jag ska då gå igenom både barnens och våra kläder för det finns säkert mer vi kan skänka!
Vill ni veta mer om arbetet som Walla gör så kan ni maila mig på emschen @ emschen.se så ska jag förmedla kontakten.
Underbart!