Äventyr!

Igår gick jag och Lias på äventyr! Vi klädde på oss en hel del så vi inte skulle frysa. Kollade så att våra kameror var fulladdade och minneskorten tömda.
Sedan började vi promenera. Vi gick genom halva Hörby för att komma till Karnas Backar.

Vi bestämde oss för att ta den långa rundan. Så vi skulle få så många fina foton som möjligt!
Lias hittade några bär som han var tvungen att fota. Men det krävs lite joxande och klyddande för att få en perfekt bild!
”Mamma vill du se bilden?”
Självklart ville jag se alla bilderna. Men den där kameran har ganska liten skärm. Och så klart hade mamma inte glasögonen med sig.
Nä, nu får vi nog gå vidare och inte fastna vid bären.

Jag avvek från stigen och gick en bit in i skogen. Lias följde med mig med blev alldeles förskräckt när jag sa att jag skulle fota på stenarna!
”Men mamma! Akta dig för ormarna! Där kan bo ormar inne!”
Ojojoj, ja jo jag lärde honom i våras att ormar kan bo bland stenarna. Jag berättade för honom att ormarna ligger och sover nu när det är så kallt. Att gråa ormar med sicksack på ryggen är farliga. Och att svarta ormar är snälla. Skillnaden på huggorm och snok.
Han var fortfarande lite skeptisk men lät mig gå nära och fota om jag lovade att vara försiktig och inte väcka ormarna. Iallafall inte dom farliga ormarna!
Jösses vilken omtänksam son jag har! Och vilket minne dessutom! Det kan han verkligen inte ärvt från mig!

Lias stod två meter ifrån mig och tyckte har var super tråkig som fotade mossa!
Men se vad jag hittade! Något som kanske skulle fånga hans intresse! Och så rätt jag hade! När han fick höra att jag hittat ett ekollon så vågade han sig hela vägen fram.
”Var är det, mamma?!”
”Det ligger här, men vänta lite, mamma måste fota det först”
Vad jag fick till svar var en ljudlig suck!
Man ska väl inte fota ekollon?! Dom samlar man på och sparar ett par timmar tills dom är tråkiga.

Men, vad nu? Vad är det som hänt med detta ekollon? Titta Lias!!!

Det har ju börjat gro! Ska vi ta med det hem och plantera i en kruka? Ja, självklart ska vi göra det!
Och till våren, när det har vuxit till sig ordentligt så kanske denna lilla ek kan flytta till Lias egen lilla skog som han har gjort tillsammans med morfar!
Tänk, en Skånsk ek i Smålands gröna skogar! Vi får hoppas att det blir ett litet träd av detta ekollon!

Vi stoppade ner ekollonet i mammas kameraväska och gick vidare!
Vi stannade en del på vägen. För att fota allt möjligt och lite till! När vi kom upp för den första backen, just där Emma hittade den lilla granstumpen så gick vi sakta med blicken ner i backen. Här MÅSTE finnas fler granstumpar som vi kan ta med oss hem!

Till slut skrek Lias rakt ut ” MAMMA JAG HITTA DOM!”
Och det gjorde han! Inte bara en utan hur många som helst! Vi tog fram påsen, som jag faktiskt lyckats få med mig för en gångs skull! Vi plockade och plockade!
Nä du Lias, nu tror jag vi har så det räcker. Vi ska ha mossa och lite röda bär också!
Så vi gick vidare!

Vi gick vidare, fotade lite längs vägen. Och där! Jag hittade ett perfekt ställe där jag kunde ta lite mossa utan att förstöra för mycket!
Jag klev bort från stigen och tog fram min påse igen. Satte kameran mellan knäna och började plocka. Vad händer då?
Jo, så klart började det regna!
”Rädda kameran, mamma!”
Snabbt ner i kameraväskan. Hm, nä, nu fotar vi inte mer. Vi går hem och tar en kopp kaffe istället!
Lias tyckte inte alls att kaffe lät bra. Men o’boy ville han gärna ha! Så vi sa hej då till Karnas Backar och traskade hem!

Väl hemma så blev det lite pysslande. Julen börjar smyga sig in här! På måndag börjar jag pynta!
På söndag, när Jayzon och Dominic har åkt hem till sin mamma, när Lias har åkt hem till sin pappa, när Hugo har somnat, då ska alla 10 jullådor ner från vinden. Så jag kan spendera nästa vecka med att i lugn och ro städa och julpynta här hemma!