Som många av er vet så har jag alltid haft en dröm om att ha en egen ödla! När jag var liten så var vi hemma hos min pappas kusin. Han hade den mest fantastiska varelse jag någonsin hade sett! En stor, grön leguan vid namn Kermit! Jag tiggde, bad och tjatade om en egen ödla. Pappa vägrade lika intensivt som jag tjatade. Det enda terrariumdjur jag har ägt under tiden jag bodde hos pappa var två gerbiler. Det vill säga små ökenmöss!
Sedan flyttade jag hemifrån. Men återigen bodde jag med en man som totalvägrade reptiler. Jag fick en katt tillslut istället. En katt jag förvisso också alltid drömt om att ha. En katt jag älskade som mitt eget barn! Men drömmen om en egen ödla förblev en dröm.
Åren gick, vi gifte oss och fick barn. Vi skilde oss och jag hittade mitt livs kärlek. En kväll berättade jag för Kärleken om min dröm. Drömmen om en egen ödla. Hans svar löd kort och gott ”okej”
Förvåningen var lika stor som lyckan! Och som ni alla vet så är det nu, helst igår när jag får en idé. Så upp på vinden, ner med tarrariumet och så började jag inreda. Dagen efter åkte jag till Malmö och min dröm! Med mig hem den kvällen hade jag Pascal. Min alldeles egna ögonfansgecko! I en liten plastlåda med lite papper, under min stora tjocka dunjacka gick vi givetvis vilse i Malmö. Hm, Malmö och jag går oftast inte ihop. Jag är en Lunda-tös! Men Pascal hade det varmt och skönt under mitt bröst! Och till slut hittade vi till centralen och tog bussen hem!
Nu har Pascal bott hos mig i ca två veckor! Han är fortfarande reserverad och försiktig. Vilket inte är så konstigt, jag är ju gigantisk. Men han börjar bli ganska bekväm med att ha mig ståendes vid terrariumet. Han tycker också att det är okej att jag pillar lite med hans växter och tolererar att jag försiktigt klappar honom. Men han tycker inte om Kärleken. Så fort han ställer sig för att titta på Pascal så vänder han antingen rumpan till eller så går han iväg. Första djuret som inte är så förtjust i Kärleken. Baileys är väldigt noga med att hon ska få vara med vid Pascal. Hon bryr sig inte så mycket om att där är en ödla. Bara hon får vara med så är hon nöjd. Mitt lilla hittebarn som har blivit så mammig!
Det farliga med att äntligen ha fått min ödla är att jag vill ha en till! En leopardgecko! Eller en skäggagam! Men än så länge är jag väldigt nöjd med min lilla Pascal! Nu ska vi bli bästisar och han ska växa sig stor och stark innan han får en granne!
Jag ska försöka att uppdatera oftare! Men nu har jag fyra barn, tre katter, en ödla, Kärleken och mitt handarbete. Oh just det, där emellan ska jag hinna jobba OCH plugga också!
Njut av kaffet och var rädda om varandra!
