Hur var det nu igen med tålamodet?

Nu är jag där igen, inget tålamod för fem öre. Jag har inte tålamod med barnen, jag har inte tålamod med sambon, jag har inte tålamod med mig själv, jag har inte tålamod med något alls. 🙁

Idag ska jag låtsas vara fotograf och fotografera Emma (sambons lillalillasyster) när hon är hopptävling med hästen. Frågan är ju bara när sjutton det nu blir av. Tydligen är hästtävlingar det mest korkade man kan delta i för tider är inget som finns. Först fick vi reda på att det kunde bli precis när som helst på dagen, sen fick vi veta att det inte blev före tre iaf och nu fick vi besked på att det blir någon gång efter kl sex. Men va *massa svavelosande ord* är det? Jag kan förstå att det är svårt att säga en tid när det handlar om semifinaler osv men en helt vanligt (skit)tävling där ekipage ska ta sig runt? Hur svårt kan det vara? Det är ju en helt vanlig hopptävling inte en orienteringsrunda. Nä någon hästfamilj kommer vi aldrig att bli.
Nu sitter vi här och har ställt hela dagen på paus just för att kunna åka iväg när det behövs. Nu kommer vi få åka iväg som tidigast, en timme innan Affe blir kvällstrött och vill sova till varje pris. 🙁 Hur kul är det liksom? Nä det här suger och vad som retar mig ännu mer är att jag inte har fått någon frågan om jag kunde tänka mig att komma till just denna tävlingen och fotografera. Jag har fått frågan om jag kan tänka mig att fotografera och det svarade jag givetvis ja på och sa att jag kunde komma på en hemma tävling någon gång. *suckar* Kul Valborg…

Imorgon bär det av till Hässleholm på rally, jätteskoj – egentligen. Just nu är jag inte ett enda dugg laddad för att åka på rally, kan inte se något skoj med det alls faktiskt. Drömmen hade varit att Ante och Vicce åkte själva, Affe ändå var hos mina ( ) och att jag fick vara hemma själv, helt själv. Men det vet jag att så blir det inte för vägrar jag åka så åker inte Ante heller. Och egentligen så vill jag ju för jag tycker ju om rally men inte just nu, inte just denna helgen.

Sen var helgen över och en ny vecka börjar, en vecka där Ante jobbar till minst 17 men mest troligen ännu mer.

Nä nu ska jag sätta mig och leta efter någon lagom tripp som kan få mig på gott humör och som inte kostar skjortan.