Jag är inte stresstålig

Jag tror att jag inte är stresstålig längre. Inte för att jag inte klarar av stressade situationer utan för att jag känner av andras stressade energier. Det har jag märkt idag. Vi har haft att göra på jobb och det är jätteskoj! Jag var inte stressad men en kollega var väldigt stressad och en annan kollega var lite småstressad inför ett viktigt möte. Och när jag gick till bilen så kände jag det. Jag hade bara ytlig andning och pulsen var hög.

Det blev allt en liten ögonöppnare för mig. Jag vet att jag kan känna av hur andra mår men det här var ju helt tramsigt. Jag har tillräckligt med stress i mitt liv så jag behöver ju inte stressa upp mig för att andra stressade. Nä det här får jag allt se till att lägga av med. Skitstörigt! Fast när jag tänker efter så tror jag faktiskt att det är rätt vanligt just med stress. Om man t.ex. ska handla en korv till lunch och hen i korvkiosken ser den långa kön bakom dig och är superstressad så börjar du snart också stressa fram din beställning. Vårt mående smittar helt enkelt. Därför möter jag alltid mina kunder med ett leende, leende smittar också!

Affe, som slutade tidigt idag, ville ha toast till lunch/mellis så då fick vi ju sticka och handla så vi kunde ha det. Det är så himla mysigt att få egentid med barnen var för sig. Ja de har mundiarré och det är inte alltid som min trötta hjärna hänger med i allt de pratar om men jag gillar det ändå. Så det blev en mysig eftermiddag som självklart slutade med att jag somnade i fåtöljen. Helt sanslöst, jag kan aldrig hålla mig vaken på eftermiddagen.

Hemmagjorda hamburgare

När Affe och jag var och handlade så bestämde vi oss också för att vi skulle ha hemmagjorda hamburgare till middag idag. Eftersom Kärleken var iväg med Firma Tut & Sprut (tack Linda för det hysteriskt roliga namnet på Räddningstjänsten) så var det jag som för en gångs skull fick göra burgarna. Jag är löjligt stolt för Vicce sa att mina burgare slog pappas burgare och alla vet ju att pappas burgare är dom godaste.

Ikväll skulle jag egentligen vara med på en online-föreläsning med Fotoakademien. Men vet ni vad? Ibland så ska man bara lyssna på kroppen istället. Istället för att koppla upp mig klockan 20.00 så kopplade jag ner mig. Jag tvättade av sminket, smorde in ansiktet, tog på mig pyjamasen och sen satte jag mig i soffan. Jag satt i soffan med tvn avstängd men med tända ljus i vardagsrummet. Det enda ljudet som hördes var barnens spelande och diskmaskinen. Jag hade en hund om vardera sida om mig. Jag bara satt och njöt. Det gör jag för sällan, det är helt klart.

När satt du ner, hemma, i stillhet och bara nöjt?

8 kommentarer

  1. ja, tv`n är inte allt. Ett korsord och en cd med favoritmusik (i min smak), gör av med allt runt omkring

    • Nja korsordet hoppar jag gärna över men musik håller jag med om.
      TVn är verkligen inte allt men den är lätt att sätta igång och bara låta ”rulla”.

  2. Jag är glad att jag inte anmälde mig till den online-kursen. Jag hade på känn att utbildningen på förmiddagen skulle kräva den kapacitet jag hade för dagen. Kunde inte ens hjälpa vår systerdotter att översätta ett mönster för hjärnan ville absolut inte tänka mer. Så jag satte mig i soffan under filt med 53 kg knähund och ett handarbete som går av sig själv…och tittade på handboll. Då kände jag hur varje del av kroppen slappnade av och huvudet slutade banka.

    • Jag ska titta på den i efterhand för jag fick möjlighet att se den i efterhand. Men det gäller att ta hand om hjärnan och inte bara mata på.
      53kg knähund, jag hade skrikit högt. Med tanke på att 5kg knähund är vad jag klarar av. Den mindre varianten som knappt kommer upp i 2kg är betydligt lättare.

  3. jag är också stresskännare nu och har även varit sjukskriven för det 1 v nu för jag kraschade. Dock så känner jag mig inte alltid dåligt stressad jag heller, det kan komma sedan då man kommer hem

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.