När jag fick söka terapi

Alltså vissa dagar blir inte alls som man hade tänkt, vissa dagar blir så mycket värre. Som idag. Idag skulle det vara en bra dag, Vincent var uppspelt för han skulle sova över hos pompisen och det skapade stort, enormt, missnöje hos lillebror. Så ja dagen började med att leka den fantastiska leken hur man tetas med lillebror  tills han blir så sur att ingen inom en mils radie går säker. Sen någonstans på vägen vände det och plötsligt så var det en stor gosse som var helt förtvivlad för han vågade inte sova över hos pompisen och vägrade lämna min sida så plötsligt hade jag två gossar som var djupt missnöjda. hej och hå vad det mammalivet kan vara intensivt ibland.

Så nej idag igår blev det inte något bloggat för jag orkade bara inte, det fanns inte någon möjlighet med två barn i knäet och en hjärna som var farligt nära kokpunkten. Jag hade förberett min frukost så bra, jag skulle ha en mysig frukost med chaite, smoothie och tidningen. Ja smoothien slank ner och teet svalde jag kallt men tidningen ligger fortfarande oläst. 

Ja så fortsatte dagen tills dess att jag satt vid köksbordet i tårar och fick ringa lilla mor för ett styrkande samtal. Ja och sen fick ju den kloka hästtokiga frun vara ett nödvändigt bollplank och lyfta min tilltro på mig själv. Tack! Så då bestämde jag mig för att jag behövde terapi och terapi det blev. Bästa terapin någonsin t.o.m. i min lilla lilla trädgård.

Alltså det är helt sinnesjukt att jag kan må bra av att rensa ogräs och köra ner mina fingrar i jorden för när jag var yngre var det bland det värsta jag visste. Nu får det mig att glömma tid och rum, bara känna solen och vinden mot min kind.

Gullvivorna visar tycke för rabatten de fick till nytt hem ifjor, ser nästan ut som sallad ju.
Klematisen som jag trodde var helt död men inte orkade dra bort i höstas visar nu på gröna blad så det var ju tur att jag inte orkade i höstas.
Sen har jag någon lila sak i rabatten också, tror det är en iris av något slag men jag kommer inte ihåg vad Anna sa.
Jag plockade t.o.m. upp daggmaskar från rabatten och sniglar! Snacka om terapi!
Jag gillar inte alls att röra läskiga daggmaskar och sniglar men idag var tydligen behovet av terapi så pass djupt att även det gick för sig.

Nåja någon blev ju på glatt humör igen.

Det dukades fram glass och startades film.
Bästa finaste pompisen var här för att sova över!

Det är fint att ha en modig pompis när man själv har magen full av fjärilar och mammabehov.

Vilken gåva att få låna denna fina, kloka, omtänksamma lille store pojke och få vara med om första gången han sover över hos någon som inte är släkt.
Fina Filipen!