Idag blev det gungpremiär och det var härligt. Det tandlösa leendet gick från öra till öra. Tänk att bli så glad för att man får gunga, ska nog själv sätta mig på en gunga snart och bara le.
4 kommentarer
Lämna ett svar
Idag blev det gungpremiär och det var härligt. Det tandlösa leendet gick från öra till öra. Tänk att bli så glad för att man får gunga, ska nog själv sätta mig på en gunga snart och bara le.
Men guuud, det är ju så att hjärtat smälter!
🙂 Det är min lille tjockis-bebis. Han är inte ett dugg tjock men hans bror var en liten smal gosse och det var lite läskigt.
Mosters Klimp <3
Men var är fotot där leendet går från öra till öra? Här ser han ju mest nollad ut…
Ante frös så fingrarna var helt stela. Han offrade sin sista rörlighet för att jag skulle få ETT foto. <3