På grusvägar med stora hål och hästskit

   

  

 Det är allt något speciellt med grusvägar. Grusvägar är mycket roligare att cykla på, det låter vackrare och oftast så är det vackrare runtomkring. Fast ibland ligger där en stor hög med hästskit som man får snirkla sig förbi samtidigt som man håller tungan rätt i mun för att inte cykla i de värsta groparna. Det tillhör charmen. 

På denna grusväg har jag cyklat sen jag var liten och fick låna farmors röda cykel när vi skulle in till Höör. Cykeln var stor och jag var liten så jag stod hela vägen in till Höör för att kunna cykla på farmors cykel. Tänk vilken förmåga man har som barn att glädjas åt de små sakerna, vi vuxna borde vara lite mer som barn. 

    
 
Nästa vecka ska jag och pojkarna packa en picnickorg och sen ska vi cykla på grusvägar!

3 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.