Ronneby brunnspark med utebliven mandeltårta

Så kom då dagen då de älskade ( )-erna mina kom till oss, vi var nog alla lika glad över att se dom. Vi träffades i Ronneby brunnspark och bara det var ett äventyr. Jag gillar loppisar men när loppisar är invaderade av varendaste en loppisnörd på denna planet ja då tappar jag intresset. Det gick knappat att hitta en parkeringsplats eller rättare sagt det gick inte att hitta en parkeringsplats på samma sida som brunnsparken, ja jo man kunde ju skapa sig en parkeringsplats men Kärleken min är lite motvillig till parkeringsböter. (kan vara för att vi har en deal, det belopp han får i böter ska jag få samma belopp att göra precis vad jag vill för)
Något besviken på hela situationen gick vi genom en ynka pytte bit av parken (tror jag iaf). Rosträdgården var snudd på överblommad men de som stod i blom doftade ljuvligt.

Vilken tur att våra liv inte är lika snabbt över som en rosknopps liv.


Vi gick vidare och det var nästan så jag kunde se hur de fina damerna gick i sina vackra klänningar arm i arm men en ståtlig man med hatt framför mig. Det andas väldigt mkt Jane Austen-känsla över brunnsparken.

Jag försökte fånga en slända genom linsen men det var inte så lätt. Fel objektiv och fel teknik men det är kul att försöka.

“Det är väldigt vackert här, vi har rinnande vatten – ner för väggarna” stod det på ett kort i ett spel som jag ofta spelade som barn “Budget” heter spelet. Det spelet tänker jag på så fort jag ser vatten rinna ner för en vägg, oavsett vägg.

Vatten vatten bara vanligt vatten men ack så vackert

Jag försökte förklara för lille far och Kärleken att ett sådant här uthus/lusthus/altan skulle jag vilja ha men av någon anledning lyssnade dom inte alls på mig just då.

Vi lämnade parken men inte blomprakten, eller tja det var ju mer blomprakt utanför parken än i den.

Näckrosor, så fantastiskt vackra.

Jag hade kunnat kunnat stå och bara titta på näckrosorna hur länge som helst.

Men stegen skulle styras mot en grön lund

Fikastund!

Finns det hjärterum finns det stjärterum står det på kudden men njä just där vill jag inte sitta. Ser ut att vara lite för spetsigt för min smak och bak.

Har man gott om fönsterlampor men ont om taklampor kan med stor glädje göra sig en egen taklampa.

Trots att det finns ett rosa rum så var det det blåa rummet som vann mitt hjärta…

…efter den tjusiga hallen in till toaletten då alltså

Jag blev så förtjust i kaffekoppen jag valde (det är en mängd olika kaffekoppar som utgör servisen på detta ljuvliga kaffe) så jag missade att hålla koll på exakt hur mycket kaffe jag hällde upp i koppen. Dumt och inte helt genomtänkt att försöka gå men en överfylld kaffekopp. En klunk eller två hade ju räckt för att inte spilla.
Är det någon som vet vad det är för servis koppen tillhör? Kunde ju varit smart att kollat det när man hade den i handen men tja jag är väl inte blond för inget. Höhö

Här försöker Kärleken min hugga tag i den godaste chokladkakan men ack nej han fick allt nöja sig med en citronpannacotta (till hans besvikelse).
Jag hade ju förstås tänkt beställa den där mandeltårtan som har gett caféet sitt namn men den var slut. En stor besvikelse för både mig och min lilla mor.

Är det inte lite dåligt att man får slut på det man är mest känd för?

Stor och liten
Gammal och ung

Älskade!

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.