Så blev det en sådan där dag då jag avskyr att vara pendlare. Tågen går inte! Jag har full förståelse för att man mår dåligt och inte ser någon utväg men självmord är aldrig någonsin en bra lösning!
Nu sitter jag på bussen mot Lund C för att se om jag kommer hem på det viset. Jag tänker på vilket mäck det blev att ta sig hem idag men tankarna byts ut till tankar på de anhöriga som får beskedet att en älskad har tagit sitt liv. Det får mig att tänka på mina älskade där hemma och vips så är tankarna tillbaka på att det blev ett mäck att ta sig hem idag.
Vet ni vad? Jag är glad att jag tänker mer på mig själv i denna situationen. Jag hade inte orkar leva om jag skulle tänkt på alla andra, främmande personer, i alla sammanhang. Problemet är att jag lätt gör det. Jag har lätt för att bära andras sorg som min sorg. Varför gör jag så? Jag vet inte men det gör att jag inte tycker om att titta på nyheterna, program som Lyxfällan, Fuskbyggarna och Sofias Änglar. Jag tittar på de programmen för jag kan inte låta bli men sorgen knyter sig i magen och greppar tag i hjärtat. Självplågare!
Men nu ska jag fokusera på att komma hem utan att behöva åka om Hörby!
Jag är likadan!!! Så jag undviker sådana program! Fast ibland bläddrar man förbi och då är det kört…
Hoppas du kom hem i bra tid ändå!
Kram
Jag kan dras till de som fluga till socker, fast jag inte vill.
Ja då jag kom hem i hyfsad bra tid.
Kram
Ja usch! Jag är precis som du. Suger åt mig allt som en svamp. Kan gå och älta och älta. Men jag försöker att mentalt jobba med att se de positiva sakerna istället. Då är det sedan lite lättare att ta det sorgliga eller tunga och framförallt att ta mig ut ur deppigheten. Inte alltid lätt men det är något jag jobbar på. Men med det sagt så måste man tillåta sig själv att vara ledsen, arg och sorgsen ibland.
Kram på dig Emma!
Kram
Men va skönt att hör att jag inte är ensam om att vara sådan här!
Jag lät tv:n vara stängd ikväll och lekte med bloggen istället. Det gör mig glad och sköljer bort det sorgsna som jag inte rår över.
Kram