När vardagen rullar på, mungiporna hänger av trötthet och hjärnan jobbar för högtryck då är det viktigt att stanna upp och andas. Att vara i nuet. Att stanna upp och se vad som sker utanför. Så det gör jag. Det kan vara morgonlatten på en parkbänk längs kanalen. Det kan vara att studera löven på trädet utanför fönstret. Det kan vara att titta på ett barn som är exalterat över att åka tåg. Det kan vara att lukta på blommor. Det kan vara att bara stanna upp och låta vinden smeka mitt ansikte. Jag stannar upp och är i nuet. Det ger mig ny energi och jag orkar lite längre. Det är de små sakerna som är där varje dag som vi behöver för att må bra. Att njuta av det enkla är nog något som lätt glöms bort idag. Jag ler och känner mig lyckligt lottad som kan stanna upp och njuta av doften av nyslaget gräs mitt i pulserande Malmö.
Inte är det lätt att stanna upp i nuet, men det är så skönt när man gör det!
Hittade din fina blogg av en slump, titta gärna in till mig!