En helg i bilder

En helg i bilder

I lördags slog amaryllisen ut, bara en månad sen eller så. Nåja den är vacker ändå och jag blir glad när jag ser den. I lördags kom Frida och Nicke för att titta på Mello med oss eller ja vi dissade Mello tillsammans, förutom Hasse som hårdrockare. Hahahaha så kul det var! Hound from Hell med Queen Bush

Gårdagen gick i lugnets tecken eller ja lugnt var det kanske inte riktigt. Vi var bara hemma och det var så skönt. Affe har verkligen fastnat för yogan så jag fick vara hans yogainstruktör och när inte jag räckte till så hämtade han min yogabok. Gullunge!
Vi spelade det ena spelet efter varandra. Yatzy, Domino, Plockepinn och Kalaha är favoriterna just nu.
Vi har t.o.m. kommit överens om skärmtidsregler, det känns fantastiskt bra!
Sen kom söndagskvällen och efter många tårar, några hårda tag (Affe mot mig alltså, inte tvärtom även om det var så det lät) och många pussar och kramar så har vi nog kommit fram till varför vi har haft en sådan jobbig höst och vinter. Det är skönt att hitta grunden även om vi står inför mycket arbete nu. Älskade påg! Jag är så glad att jag alltid säger vad som än händer, vad som än sker, kommer mamma alltid älska dig! varje dag så att mina barn aldrig tvivlar på att de har min kärlek vad än de har som tynger dem! 

Packa pappas mammas kappsäck

Sen avslutades dagen med att väskan packades. Idag bär det av till Stockholm igen för två dagar. Det blir säkert bra och det ska bli skönt att tvingas till att sitta still i några timmar igen på tåget. Jag ser som vanligt framemot att ha morgnar utan stress och utan gnat, en säng bara för mig själv och sen somnar jag ändå varje kväll med saknad i hjärtat. Jag vet att jag frågade Emma hur länge det kändes lyxigt med hotellövernattningar som jag inte behövde betala för. Emma sa att känslan försvann efter ett tag och då började hotellrummen likna varandra mer och mer. Just för att jag inte ska känna så väljer jag olika hotell så mycket jag kan. Det gör att inte autopilot går på när jag kommer till Stockholm. Fast det är ju ändå alltid samma mat, samma leende på personalen och samma påslakan. Charmen har försvunnit en del men jag är tacksam för att jag får resa i jobbet. Det är allt fortfarande rätt lyxigt att kunna äta frukost utan att behöva bekymra mig om att ta fram frukosten eller att ta hand om disken. Och bara en sån sak att kunna läsa en tidning till frukosten, sjukt lyxigt!

Så några timmar på jobb, några timmar med Netflix som sällskap och sen är jag i mitt ljuva Stockholm igen!