Snölycklig

Sid är alldeles snölycklig! Vi har snö i Skåne, mycket snö med skånska mått mätt.

Alldeles tokig blir den lille vildingen när han kommer ut. Svårt att förstå att det är samma hund som annars är livrädd för att bli blöt, oavsett om det kommer uppifrån eller vid en strand.

Vi började med att ha en liten intern utmaning på jobbet, vi utmanar oss själva. Något som kom fram tack vare personaldagen vi hade i Stockholm igår. Egentligen var det inget nytt under solen men ibland behöver man höra det igen för att påminna sig själv om vad man kan och vad man klarar. Det ska bli riktigt roligt att se hur vi jobbar under den här utmaningen.
Jag har inte skrivit så mycket om mitt nya jobb här på bloggen men tja det är ju nästan samma som jag har jobbat med innan. Den stora skillnaden är faktiskt närheten hem, som idag när de ringde från skolan för att Vincent var sjuk – det tog mig 30 minuter från samtalet tills jag hämtade honom! 30 minuter, det är mindre än vad bara tågresan mellan Malmö och Höör tog. Den känslan var så härlig eller nä den var lättande, jag är nära nog att kunna reagera om något händer. Jag kommer aldrig vilja jobba långt ifrån mina barn igen!