En båt och 40 bilder senare vet jag inte vem som var gladast, bonus för att båten var uppe eller jag för att Ringsjön var vackrare än någonsin. Ja det kanske var jag som var gladast men bonus var nog definitivt mest frusen om fötterna och lättad för att båtsatan (hans ord) äntligen var uppe. Vad är det med båtar och kosta tid, pengar och tårar? Och våga inte säga att det är för att de är kvinnliga för jag har då väldigt sällan gråtit över en kvinna, lagt så mycket pengar på en kvinna och mest tidförödande har utan tvekan männen varit i mitt liv.
Ljuset var så himla konstigt för i väst gick solen ner och i öst sken månen stort och stolt. Kärleken min stod i det kalla vattnet och kämpade medan de som kämpat tidigare och var iskalla stod på land och kämpade. Vilken tur att Kärleken min inte är så ordningssam av sig utan fortfarande hade sina motorsågsgummistövlar i bagagen. 
Dimman rullade in och Ringsjön var vackrare än någonsin.
Jag kunde inte sluta fotografera. Det var samma vy men ur lite olika vinklar iaf.
Tänk så vacker Ringsjön kan vara en kall eftermiddag i november. En båt och 40 bilder senare åkte vi hemåt och jag hade bomull runt mitt hjärta. Jag önskar mig en vit och kall vinter!
Solnedgångar är magiska!