Höstens alla aktiviteter är igång. Det är fullt upp varje vecka, varje dag. Innebandyträningarna avlöser varandra för att sedan lämna utrymme för styrelseuppdrag och matcher. Det känns som att vi lever och andas innebandy just nu, jag älskar det! Ja alltså kanske inte innebandyn i sig själv utan mer det att vi visar barnen hur bra det är med föreningsliv, tryggheten och vänskapen som finns i svenskt föreningsliv. Det är allt bra fint.
Men med hösten kommer också alla förkylningar. Kärleken har varit hemma med Vincent några dagar medan jag har kämpat på med något skrot i kroppen. Det gick rätt bra att kämpa på trots trötthet, konstant frusen och snorsnörvel. I torsdags gick det inte längre, jag frös så jag skakade och magen krampade. Så jag stannade hemma. Jag kunde inte riktigt vara stilla för då frös så jag körde en runda med bilen, rövvärme och full gas på värmen så fick jag upp tempen. hehe
Te, tända ljus och raggsockar det är det som jag kör mest med nu. Under pläden och hundarna nära så får jag snabbt upp värmen. Fast värmen håller ju inte i sig, jag förstår inte varför jag inte kan hålla kvar värmen. Men det är höst och det börjar bli kallt ute, den där kaminen hamnar högst på önskelistan igen.
Pojkarna är taggade för höstens alla planer, det är mycket kul denna hösten. Jag har ju blivit tränare för Affes innebandylag, jättespännande tycker han läskigt tycker jag. Vincents lag ska börja spela med målvakt och det märks på laget att de känner sig större och mer som riktiga innebandyspelare. Det är det där med att ta på sig en speciell outfit, det lockar fram en viss attityd. Det är mycket innebandy nu, vi lever och andas innebandy nu.
Vad har era barn för aktiviteter? Hur engagerade är ni i barnens aktiviteter?
Men julen är inte långt borta, jag smyger in den så fort jag kan. @christmasbyemschen är ingång på Instagram och jag har beställt hem Maison Belle Christmas Clean så snart doftar det jul här hemma också. Tiden som kommer nu är mörk, intensiv, blöt och alldeles underbar!
Det är bara 76 dagar kvar till julafton!
Tennis, friidrott, dans, slalom, fotboll, simning, scouter, gymnastik, konståkning. Totalt 22 träningstillfällen i veckan. Vi har blivit mästare på vardagsadministration ;).
Förutom skjutsning till matcher, tävlingar och träningar så är det skidorna vi har ett djupare engagemang i. Maken är med i snöläggningsgruppen och hänger då i backen både mellan 22-00 och vid 05:30-tiden ganska många kvällar/morgnar vintertid.
Nästa helg är det sista fotbollsmatcherna för säsongen. Detta innebär att vi får lite lugnare helger fram till dess tävlingssäsongen drar i gång i januari för skidorna.
Herregud! Hur orkar ni? ?
All heder åt er! ??
Vi går på knäna… 😉
Men nej, för det mesta går det bra. De är ju lite äldre än dina och kan ta sig till och från ganska många aktiviteter på egen hand. Annars skulle det inte funka. (Plus två flexibla job = en förutsättning).
Värsta aktiviteten är konståkningen. 3 gånger/v i en obeskrivligt råkall ishall. Mycket begränsad charm om jag får säga det själv. Men unga fröken blir bättre och bättre och då blir man ju löjligt stolt som förälder och sådant värmer ju i alla fall hjärtat 🙂