I drömmarnas grepp

Ända sedan jag har börjat äta de där muskelavslappnande tabletterna på kvällarna så har jag sovit och drömt som aldrig förr. Det är långa och detaljerade drömmar som jag många gånger kommer ihåg. Hur det kan komma sig att jag drömmer det jag gör har jag ingen aning om och jag är inte mycket till drömtydare. Det som däremot känns märkligt är hur känslan av en dröm kan stanna kvar länge. Jag menar där är ingen rim och reson i mina drömmar men vissa är väldigt trevliga och andra gör mig mer ledsen. Men stannar kvar i mig gör de. Det är konstigt det där med drömmar, vissa säger att de speglar vårt innersta. Någon säger att de hanterar vad vi varit med om. Själv förstår jag inget alls, inte har jag varit med om någon som åkt på smekmånad själv, inte heller har jag varit med om att jag har deltagit i en militärkonvoj men kanske har jag en tjuv innerst inne i mig en tjuv med längtan att göra inbrott på jobbet eller? Ja roligt är det iaf! Inatt gifte jag bort min kollega Jessi (som är lyckligt gift men det framgick inte i drömmen) med en stilig militär som sedan efter bröllopsfesten, som jag och Lisa (som äger Klinta & co.) anordnade på den lokala pizzerian, åkte iväg på en smekmånad med sin privatchaufför och underståtar. I ren förtvivlan bröt jag och Jessi oss in på jobbet för där skulle då hennes nyblivna make lämnat ett meddelande till en av våra fd kollegor (hon har gått i pension) men allt var bara en enda katt- och råttlek efter Jessis nyblivne make som lämnat henne. Ja herrejösses jag borde ju skriva manus till Hollywood eller nåt. hahaha Och om ni undrar så nej så starka tabletter tar jag inte. 

Drömmer ni ofta? Drömmer ni så att ni kommer ihåg? Jag undrar varför man drömmer egentligen, jag undrar om man någonsin kan få ett svar på den undran.