Mamma trollar med knäna

Idag är det Astrid Lindgren-maskerad på barnens förskola och det retar ihjäl mig! Tänk alla de föräldrar med svårt ansträngd ekonomi som inte har möjligheten att köpa en Pippidräkt, sy en Nils Karlsson-pysslings outfit osv. Vilket fruktansvärt föräldrasamvete dom måste dras med. Är inte helt övertygad om att Astrid Lindgren hade uppskattat det. Hon som slogs för att barn ska få vara barn oavsett vad och inte påföras vuxnas bekymmer.
Vi har en fantastisk förskola som absolut inte gör någon skillnad vad barnen än kommer i för kläder men tänk på barnet. Barnet som kanske jättegärna vill vara Karlsson på taket, Mio, Ronja eller skallePär men inte får/kan det eller kanske inte ens vågar säga till föräldrarna vad dom önskar få vara. Tänk den föräldern som måste neka sitt barn att klä ut sig för att pengar till det inte finns. Nä skolan ska vara för alla! Påför inte barnen de vuxnas bekymmer!

Hemma hos oss grät denna mamman igårkväll och kände sig som världens sämsta mamma. Jag hade tänkt att pojkarna skulle vara Emil, tycker dom blonda grabbarna passar bra som Emil fast tja med tanke på humöret så skulle Alfred lika väl kunnat gå som Lotta på Bråkmakargatan. Jag hade outfiten planerad och klar i huvudet men då berättar Kärleken att Vincent ville vara tjuv. Tjuv? Tjuv? Hur fixar man två tjuvoutfits kl nio på kvällen när man inte är en hejare på att sy och inte heller har något tyg hemma? Herregud vad jag kände mig värdelös som förälder. Där och då var jag beredd på att säga upp mig och alltid vara hemma med pojkarna för att ge dom all min tid. Men så kommer den där fantastiska mammagenen fram, ni vet när lösningen kommer krypande från långt inombords det är mammagenen som är nedärvd från alla mammor före oss. Det blev inte den snyggaste outfiten men liten gosse var själaglad. Och det är precis just det som räknas! Älskade unge, du värmer mitt hjärta!

Blårandiga byxor och tröja lika så. Tjuvbindeln är utklippt ur ett gammalt lakan, tur man har lakan som matchar kläderna. Haha

Min store älskade gosse fick jag trösta och lugna i omgångar imorse. Han ville inte ha tjuvkläder på sig, han ville bara vara Vicce. Stackars lille gryn vad han var ledsen och orolig. Jag gjorde en tjuvbindel till honom också, om han skulle ändra sig, då blev han ledsen igen. Väl framme på förskolan var han lugnad och glad men så kom han in på sin avdelning. Herregud vad han blev skrämd och tyckte det var läskigt – kompisarna såg inte ut som dom brukar göra. Stackars lille plutten vad han var ledsen. Pappa upp i dagen, pappan hatar fortfarande att klä ut sig. Pappas påg.

Jag hoppas och tror att pojkarna kommer få en rolig dag med Prusiluskan, Karlsson, Pippi och alla andra som är på besök.