När tystnaden ekar

Victoria har skrivit om det, Emma har skrivit om det och nu är det min tur att skriva om det. Orden som inte vill komma fram, tiden som inte räcker till, prioriteringslistan som måste följas. Att vara bloggare innebär att man alltid skriver, alltid har något att förmedla. Det har aldrig varit något problem för mig för jag har alltid mängder med åsikter att dela med mig av, det vet alla som känner mig. Haha Men något har hänt denna sommaren, orden kommer inte lika lätt eller ens rätt. Jag har tappat mitt sätt att förmedla mina tankar och det är jag säker på att det beror på att jag har så många tankar, många nya vägar att prova. Jag finns här, jag hälsar på hos er men jag är lite tyst i bakgrunden nu tills jag vet vilken väg jag ska gå. 

Idag har jag haft min första lediga dag och det skulle vara kanon, vi skulle gå ut i naturen så jag fick fotograferat och vi skulle bara ha en härlig dag tillsammans. Det blir inte alltid som man planerar när man har en treåring med väldig vilja. Så idag har jag gjort sådant där som jag inte ska göra på min lediga dag – tvättat. Nåja lite annat har jag faktiskt också hunnit med, tanken är ju att jag ska göra sådant som jag mår gott av och det har jag gjort idag. Det första fotouppdraget har blivit godkänt så nu är det bara att fortsätta i den banan, jag har förstått hur bilderna ska vara för att kunden ska bli nöjd. Det är svårt det där att förstå hur kunden vill ha det men ändå fotografera så att jag känner att det är min bild. Jag skulle aldrig kunna fotografera med massa blixt och känna att jag är nöjd med bilden, inte idagsläget iaf., bara för att det är kundens önskning. För mig är min fotografering mitt konstverk, jag skapar och tolkar. 

Jag har också hunnit med att uppdatera Baksidan och Fotosidan. Det är fantastiskt kul att ha två bloggar till att jobba med, bloggar som inte kräver så många ord utan alltid kräver något konkret som en bild eller ett recept. Om det är något särskilt ni önskar att få se eller få recept på så släng gärna ett mail till mig emschen @ emschen . se så får vi se om jag kan göra er nöjda. Om det är någon som önskar en fotografering så går det också bra, hör av er så diskuterar vi både pris och hur ni vill ha bilderna. emschen.se är inte bara mitt längre, bloggen är min – det är mina ord men det är Kärleken som göra allt med bloggen och som förstår allt sådant där tekniskt. Jag har aldrig haft tålamod med teknik! Jag tror att jag fotograferar så glatt för om det är något jag inte förstår med kameran (vilket helt ärligt är ganska mycket) så skriker jag på Kärleken så kommer han med en djup suck och förklarar för mig. Tänk att ha den där lättheten med teknik, det avundas jag honom. Recepten är inte heller bara mina för Kärleken stökar mer och mer i köket och jag ska nog allt se om jag inte kan lura till honom att han bloggar (och fotograferar) ett av sina verka. Visst hade det väl varit roligt!

Ja livet är gott men som alltid när livet är så där gott och det är på väg åt rätt håll så blir det ganska mycket att ta in. Någonstans blir det lidande. Min familj ska inte bli lidande och så länge jag måste ha mitt jobb för att ha en inkomst så får jobbet inte heller bli lidande så då blir det tyvärr här som det blir tafatt. På prioriteringslistan så ha bloggen kasat ner en del, inte så att den på något sätt har blivit oviktig för mig men att blogga tre gånger per dag är en för stor press. Kvalité är bättre än kvantitet som en klok vän påminde mig om i dagarna här.

Jag är kvar här, jag är hos er men inte lika frekvent som tidigare.