Alltså här har jag suttit i veckor, månader och slitit mitt hår, känt mig som en idiot, funderat på att sluta med bilder och allmänt gett upp hoppet. Så var det så här enkelt? Seriöst!
Jag måste ju säga att så här i efterhand så är jag riktigt stolt över mig själv! Istället för att ens tänka på att det kunde vara ett makro så har jag för egen maskin skapat mig det som görs automatiskt i ett makro. Det känns bra för nu inser jag att jag faktiskt förstå Photoshop mycket bättre än vad jag trodde. Men varför har ingen bara sagt åt mig att det är ett makro? Så många jag har frågat och alla har bara sagt att det är lätt men svårt att förklara.
Googla på action photoshop – leta fram det du vill kunna göra med ett foto – ladda ner – dubbeklicka på filen du tog hem (om du har Mac) och vips så hamnar den i PS. Sen tar du fram en bild du vill jobba med, går in i funktionsmakro, väljer det makrot du vill ha och klickar på play-knappen. Tada, fixfärdigt. Busenkelt!
Det var iofs meningen att bakgrunden skulle varit vit men ni vet hur det är, ibland glömmer man ställa om färgen. *s*
Jag orkade inte ställa in glimmrandet, men ja jag vet det är för mycket. Och bakgrunden då då, igen.
Men här, där det kanske inte hade varit fel med lite bakgrund… *s*
Det är verkligen så att man aldrig ska ge upp hoppet men ibland kan man ta ett steg tillbaka och vila lite. Men fake it til you make it, som Emma säger stämmer big time!
Ang. jobbet. Jag vet fortfarande inte. Jag känner att faran med ett sådan “perfekt” jobb är ju att det är lite som med Maison Belle, once you go Maison Belle you never go back fast i större omfång. Jag har en massa tänk om men skoj hade det ju varit.
Var det det macrot jag skickade dig? Annars får du gärna berätta vad det heter…
Har inte fått något makro av dig.
Jag ska återvända till det här inlägget när jag fått ändan ur och fixat PS. Tycker också det är obegripligt, de gånger jag testat.
Och angående jobbet, vad skulle du ångra mest? Att du tog det eller inte tog det? Gör’t 😉