Kl tre inatt kom Vicce in till oss, helt okej. En kvart senare kissade han i vår säng, inte helt okej. Det var bara att gilla läget och inse att det är helt normalt att som småbarnsförälder stå och bädda om sängen mitt i natten. Kvart över fyra ringde Antes klocka. Kvart i sex ringde tydligen min, tjugo i sju vaknade jag.
Men som den supermamman jag är *s* gick morgonen alldeles lysande. Vi är nu på väg till förskolan och vi är inte bara i tid utan tidiga! WooHoo!
Du lär ha fler sådana mornar (tyvärr) men alla kommer inte gå lika smidiga som idag. Skönt att det flöt smärtfritt och att ni kom iväg. Här är det segt i dag och jag lurar på om du kommit hem så jag kan ringa och tragga lite 😉 Kommer sakna det när du börjar jobba igen 🙁
Ha ha ha jag döööör!
Alltså dina söner är så himla söta! Blir alldeles varm i hjärtat när jag ser dem! Synd Maja är så stor annars hade jag bokat en svärson!
Ja men va då? Ante är ju åtta år yngre än mig så att Vicce är sju år yngre än Maja säger väl inget? 😉
Iofs! 🙂 Får väl hålla tummarna då!