Igår höll jag hemma Vincent hemma från förskolan, vi skolkade. Mer skolk åt barnen! (fast det kan man ju inte säga så barn hör det)
Vi busade, mös, kittlade, jagade, lekte och fikade framför TV:n. När det började närma sig att pappan skulle sluta tog vi på oss kläder och gick för att möta honom. Ingen barnvagn utan bara jag, barnen och kameran.
Vilken dag vi hade!
WooHoo! Ett foto på Vincent, han har vanligtvis fått nog av mammas fotograferande.
Lite till, bara lite till så når jag storebrors gosedjur också.
Brorsans Briotåg når jag med nöd och näppe.
När jag väl får tag i rälsen så gömmer jag dom på ett säkert ställe.
Surfar loss? Klättermus? Nej då bara ett avslappnat sätt att titta på tv. *s*
Mina pojkar har ärvt min förkärlek till broar.
Jag har hört talas om komma ut ur garderoben men att komma ut ur busken är nytt för mig.
Och gjorde en honungsmacka till mamma
Men eftersom Vincent var hungrigare än mamman så var det han som åt honungsmackan.
Alfred stod mest och drömde sig bort. Kanske drömde han om en karriär som målvakt?
Sen mötte vi pappa och det är lycka!
Man ska hålla pappas hand när man är ute och går.
En pappa är bra att ha för en pappa lyfter upp en på höga ställe så mamma får dåndimpen.
Liten gosse tittade lite för nära på asfalten och då behövs lite tröst
Vilken dag vi hade!
Mer sånna dagar åt alla mammor och barn!!!
Hahahahahahaha jag får inte luft som jag skrattar…min älskade Klimp med håret på alla håll och kanter!!!
Att komma “ut ur busken” har de väl ärvt av sin mor – hon brukade försvinna in under buskar och träd och göra så resten av familjen fick spendera timmar åt att leta 😉
Fin macka Vincent gjort 🙂 <3
Passa på och skolka så mycket du bara kan! Ljuvligt att ha “möjligheten”