Nä ja ä int bitter 

Det är måndagmorgon och den är precis så seg som bara en måndagmorgon kan vara. Barnen var lika motvilliga som jag kände mig. Helst skulle vi alla bara vilja vända på oss och dra täcket över huvudet men det gjorde vi förstås inte. Pojkarna har nedräkning för detta är sista veckan för dem med fritids och förskola, nästa vecka är de hos mormor & morfar. Jag är tacksam för att mina barn har möjligheten att få vara hos mormor & morfar, minnen skapas och kärlek delas.  

Gamla bilder men så är det när man inte har sin mobil eller tja för den delen nyare bilder. Min mobil? Jodå den glömde mitt förvirrade jag i husvagnen så nu är den hemma hos systeryster. Kärleken erbjöd dig att köra tillbaka och hämta den men det tyckte jag var lite överdrivet. Det är ju trots allt bara en telefon. Eller jag är nog rätt lugn för att jag har ju vår företagstelefon som jag kan använda. (Ja vi gör allt rätt och laddar den för våra pengar och inte företagets, tackar som frågar) Jag kan nog säga att jag överlever tackvare den telefonen för annars hade jag ju inte kunnat lyssna på RENT på väg till och från jobbet och utan musik blir jag snudd på lika otrevlig som när jag är utan sömn. Musik är livet! Tänk när man behövde dra runt på de där tjocka freestyle’s med kasettband, utvecklingen har utan tvekan gått framåt. Jag är väldigt glad att jag slipper kasettband och ja CD-skivor också. Fast charmen med ett blandband för olika känslor var oslagbar. Haha Hade ni freestyle’s?