Kom till mig

Kom till mig när du är ledsen
och jag ska trösta dig.
Ja det fick jag verkligen göra idag, trösta min lille AffeKaffe. Stackaren trillade på lekplatsen när vi skulle till att lämna campingen. Ni vet det där skriket som man hör och noterar mitt barn har slagit sig och sen plötsligt går det över till det där skriket som alla föräldrar räds det är på riktigt nu. AffeKaffe hade trillat och slagit sin arm, han landade visst med den under sig. Gud så ledsen han var, så ont han hade. Vi körde till Landön för att lämna Vincent hos systeryster och köra vidare till akuten. När vi väl kom till systeryster så hade AffeKaffe sovit i bilen och vaknade glad och sa att nu hade han inte ont längre. Systeryster och Kärleken tittade och klämde på armen och det är bara en stukning. Min stackars lille goding.

Vi gick en runda på vårt älskade Landön. Jag saknar inte Landön eller jo jag saknar lugnet på Landön men jag saknar inte att vara där varenda helg. Det var härligt att gå genom den lummiga skogen och komma ut till hamnen där en segelbåt precis passerade, som om den vore beställd.

På Landön blommade allt lika vackert som vanligt. Det luktade fortfarande Ramslök även om Ramslöken var nästan helt vissen och låg ner. Jo jag saknar nog Landön ändå, jag saknar alla de vackra blommorna som finns i de olika trädgårdarna på Landön.

Sid fick träffa sin kompis Buster och lyckan var total. Det är så härligt att se vänskapen mellan djuren.

Jag tog en kvist Kaprifol med mig hem, allt för att få med mig en liten uns av den härliga doften i mitt hem. Kvisten passade bra i min fina nya vas från Erikshjälpen, jag gillar att fynda där.
Nu är klockan mycket, imorgon är det Lund som gäller för att bli midsommarfin hos Malin. Men först ska vi se klart En Man Som Heter Ove, en väldigt känslofull film som jag gillar ofantligt mycket. Har ni inte sett den så se den!