Det blir en dag på stranden

Det blir en dag på stranden
Morgnarna drar förbi
Vi sjunker ner i sanden
Låter dagen få bli som den blir
Det kanske blir en lunch i skuggan
En siesta, vad vet jag?
Det blir säkert ändrade planer
Hur som helst, det blir nog bra

Väskan packades med fika, kamera och badkläder. Badkläderna fick ligga kvar i väskan med både karmarna och fikan fick komma upp på filten.
Jag kickade av mig skorna och körde mina tår i sanden och bara njöt av att sitta där. Jag kom på att en liten bit bort på Vitemölla strand tog jag mitt allra första foto med en digital systemkamera, givetvis en Nikon. Det var jag, min kära NellisPellis och Fredde som var på en kvällsutflykt. Fredde hade en fotoidé som Nellan ställde upp på. Vi satt på stranden och drack vin, jag och Nellan. Jag fick prova Freddes kamera men vad skulle jag fota? Jo jag hade ju kastat min skor i sanden den gången också så mitt allra första foto blev mina svarta sandaler (btw skönaste sandalerna jag någonsin ägt!) och Fredde blev imponerad över fotot. Senare fick jag det utskrivet och det satt upp på mitt kontor så länge jag jobbade kvar på Skatteverket. Tänk så många minnen jag har som jag måste väcka till liv för att jag ska komma ihåg dom. Undras vad som mer döljer sig där i min hjärna.

Pojkarna kastade stenar i vattnet och tjöt vilt när stenarna träffade en annan sten och gick i flera bitar. Kärleken och jag låg på filten tillsammans och bara njöt av dagen. Så härligt det var!

Efter ett tag gick vi tillbaka till husvagnen och vi var nog alla lite lättare om hjärtat. Vi kom hem med en väska full med kaffefläckar och stenskatter. Bättre än så kan det inte riktigt bli!