Den 12 maj är inte bara min födelsedag utan det är också Fibromyalgia Awareness Day. Dagen då vi lyfter hur det är att leva med fibromyalgi för att öka medvetenheten om denna vidriga sjukdom.
En kram kan kännas som tortyr för någon som lever med fibromyalgi.
Fotsulorna kan kännas som om de var fyllda med glassplitter.
Ryggen kan kännas som om du bar en tyngdväst av bly.
Hjärnan blir dimmig, du hittar inte orden riktigt för det är så dimmigt i hjärnan att du inte når fram till dom rätta orden.
Tröttheten går inte att sova bort. Om du ens kan sova.
Symptom på fibromyalgi
• Kronisk muskelsmärta, stelhet eller spänningar.
• Måttlig eller svår trötthet samt minskad energi.
• Sömnlöshet eller att vakna upp och känna sig lika trött som när man gick och la sig.
• Stelhet efter att ha gått eller stått i samma position för länge.
• Minnes- och koncentrationssvårigheter, ”fibrodimma”.
• Magsmärtor, uppblåsthet, illamående och förstoppning, alternativ med diarré (IBS).
• Spänningshuvudvärk eller migrän.
• Ömhet i ansikte och käkar.
• Känslighet för lukt, ljud, starka ljus, kyla, läkemedel, vissa livsmedel.
• Känslor av ångest och nedstämdhet.
• Domning eller pirrande känsla i ansikte, armar, händer, ben eller fötter.
• Irriterad blåsa (urinträngningar).
• Minskad tolerans för träningsvärk efter träning.
• Svullnadskänsla i händer och fötter trots att man inte är svullen.
• Smärtsamma menstruationer.
• Yrsel.
Det finns ingen fibromyalgi-medicin men däremot så har man hittat några mediciner som kan mildra symptomen. Antidepressiva läkemedel kan minska värken men framförallt kan det hjälpa till att orka leva med den psykiska påfrestningen som det innebär att leva med kronisk värk.
Epilepsimedicin har hjälpt många mot värken.
Magnesium kan hjälpa mot restless legs.
D-vitamin kan hjälpa mot tröttheten.
Ja det finns säkert fler vitaminer, mineraler och mediciner som hjälper men man vet aldrig, man måste prova sig fram. Det som hjälper för en, hjälper inte för någon annan.
Träning är bra men inte för mycket träning och inte för lite träning. För vissa fungerar det med tung träning, för andra fungerar bara lätt träning. Vissa kan springa, andra kan bara göra yoga.
Vissa förespråkar LCHF, andra förespråkar bara vitt kött, andra förespråkar vegetarisk kost.
Det finns alltså inte en väg för lindring utan alla måste hitta sin väg. Men någon botemedel finns inte.
Du kan alltså inte se på någon om de har fibromyalgi. Du kan inte ens förstå hur det känns. Det du kan göra är att vara lyhörd och fråga om du kan göra något för att underlätta. Och du med fibromyalgi kan lära dig att ta emot hjälpen! Jag vet att det är svårt men genomgående för fibromyalgipatienter är att vi också lider av duktiga-flickan-syndromet. Vi vill helt klart mer än vad våra kroppar klarar av och vi betalar dyrt varje gång vi inte lyssnar på våra kroppar!
Ta en stund och fundera på hur det skulle kännas att alltid ha ont någonstans i kroppen och vara konstant trött. Det är vår vardag och därför är den 12 maj så oerhört viktig för oss!
Jag tror ingen kan förstå fullt ut hur de är att leva med fibro..om man inte lever med den skiten själv 🙁 men ja förstår vilket hvete de kan vara 🙁 ?
Nä jag tror inte heller att någon som inte lever med skitet kan förstå fullt ut. Det påverkar ju så mycket.
Kram
Ja så olika men ändå lika man upplever denna här jobbiga sjukdomen, som är osynlig för alla andra men så närvarande för oss som drabbats….och ingen bot som är lika för någon….ingen standardkur som fungerar…. men vi kan åtminstone stötta varandra
Det är det bästa, stöttningen från varandra! Kram
Jag tycker det är så bra att du uppmärksammar denna sjukdom. Jag lider inte av den men många av symtomerna lider jag själv ofta av, av andra orsaker. Kram 🙂
All medvetenhet kring sjukdomar är bra, tycker jag. Tyvärr har ju detta varit “kärringasjukdom” så den togs inte på allvar av läkare och alla andra i samhället.
Kram
Haft liknade symptom som detta vet inte om det var fibro för det gick över sen men man kände sej fängslad i sin egna kropp man orkade inte göra nått och två dagar ont och en dag inte ont odå var man fri , som jag minns det.
Tråkigt att du har känt av värken och orkeslösheten.
Fibro är inget som går över tyvärr.
Skönt att du inte har ont nu iaf.