När jag körde av vägen

När jag körde av vägen och parkerade bilen kände hur rätt det var.  

Det är jobbigt just nu, stökigt på jobb och uppbokade helger. Ovanpå det är det ju höst med regn och grått väder. 

Här är det tyst från samhällets alla vardagsljud. En bil kör förbi men det knastrar bara vackert när hjulen möter gruset. Lövens susande blir som en stilla hymn till naturen. Fiskarnas stjärtar träffar vatten ytan och det smäller till. Det doftar svamp och blöt mossa. Pinnar knäcks under fötterna när jag går över marken som är täckt av löv. Jag känner stressen lämna kroppen, axlarna börjar sjunka och käkarna lossnar. 

Det är ren och skär medicin för min själ. Hemma väntade vardagsbestyr men idag bestämde jag mig för att det fick vara. Vi är lyckligt lottade för vi har rena kläder i garderoberna, alltid mat i kylskåpet och vi sover tryggt om nätterna ändå blir vi sönderstressade. Tid för återhämtning är viktig, viktigare än vad ibland kommer ihåg. 

Idag återhämtade jag mig i naturen, när jag körde av vägen och klev ur bilen.