DSC_0115_red_co

Månen följde oss hela vägen hem och lös över vårt tak. Då började jag, likt min gamla far, att stämma upp i sång. Denna gången var det tonerna av “Cecilia Lind” som fick ljuda. “och fullmånen lyser som var den av glas”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.