Livets väg är oförståelig och föränderlig. Ett tag så är det 1+2 väg dvs. det känns som alla andra kör lite lättare, lite snabbare och lite bättre. Sen blir det en smal väg med snäva kurvor och backar. För att sedan ta vid med en väg genom ett område gångfart som högsta hastighet och allt praktiskt taget går förbi dig men det är ändå en behaglig hastighet. Plötsligt så är det som Slussen i Sthlm Sveriges smartaste rondell men hopplös att förstå. Men när kommer då den där vackra kustvägen där man saktar ner för att njuta av resan, för att ta in skönheten och kanske rent av stanna och ta en paus?
Just nu vet jag inte ens vilken sträcka av vägen jag är på? Ja inte är det 1+2-vägen och inte är det kustvägen. Jag kanske står i en vägkö?
Tja inte vet jag men vidare längs vägen tar jag mig!
Vilken målande beskrivning, jag vet inte heller vilken väg jag är på nu, men inte är det kustvägen iallafall.
Kramen