Så var jag så där nedstämd igår och funderade på om jag skulle ta en paus eller om jag t.o.m. skulle stänga ner bloggen men så kommer ni med era rara ord. Min eftermiddag var nedstämd och fundersam men min kväll var uppfylld, varm och fylld med lust. Lust att blogga, lust att hålla kontakt med er och lust för att fortsätta framåt för att få uppleva denna resan tillsammans med bloggen och alla ni finingar.
Det är med bloggen som med alla andra förhållanden, det går upp och ner. Sen kommer dom där stunderna av glädje som gör att man glömmer allt och börjar le. I förhållandet med bloggen är det ni och era kommentarer som är dom där stunderna av glädje.
TACK för alla fina ord och all pepp som ni kastade över mig, det betyder enormt mycket. Jag kommer spara era ord och minnas dom när det känns jobbigt nästa gång.
Jag stannar här så länge jag känner att vi har något bra ihop!
Bilden har figurerat på FB så jag har kidnappat den från en av mina FB:are
Bra beslut tycker jag, fast det bestämmer du ju själv. Personligen, tittar jag in nästan varje dag, fast jag inte alltid lämnar avtryck. Klem
Håller med Flipfloppan. Blev ju så glad över att hitta dig igår :).
Åhh, jag känner igen mig så i det du skrev i det tidigare inlägget och i det här. Jag brottas nästan dagligen ibland med hur jag ska göra med bloggeriet, det är när jag inte känner att jag får ihop det med både jobbet, vardagen och bloggen och alla bloggar som jag följer eller följer mig, som jag ska hinna in och kommentera hos också.
Det svänger alltså emellanåt, men jag håller mig kvar, för just det som du skriver, alla fina bloggkompisar och den gemenskap man ändå har med varandra.
Ha det gott och jag är glad att du fortsätter.
Kram Victoria