Att förbereda för en liten en

Idag var vi i Växjö för att träffa en liten liten pyttehund. Jag skrev en fråga på en Fibromyalgi-grupp på FB och efter en diskussion där så fick jag ett messengermeddelande med frågan om jag kanske var intresserad av en annan ras än mops och fransk bulldog. Efter bilden så kan vi ju säga att det typ var kört. Att skicka bilder på valpar till någon är ren och skär utpressning. För inte kan man väl motstå en valp inte. Haha
Hans mamma är en papillon och hans pappa är en Yorkshireterrier.
En liten hund, en handväskehund som syrran säger.
Efter många diskussioner (som ni till viss del har sett här på bloggen med) och massvis med funderingar bestämde vi oss för att iaf åka och titta på valpen. Vi hade fått instruktioner från Julia om att vi skulle titta på ögonen, titta hur öronen var och se hur allmäntillståndet var, inte för pigg och inte för blyg. Jag kollade allt och det såg bra ut fast mest fladdrade väl hjärtat och ville plocka upp och behålla honom direkt. Så söt!

Inte kunde väl vi säga nej inte. Så nu är det bestämt att vi blir hundägare. Om två veckor flyttar han hem till oss. Koppel, flytväst (ja det är väl klart att han måste ha en flytväst när vi ska ut med Konrad! Konrad är båten btw.), transportväska/krypin, filt, gosedjur och hundmat är beställt. Köket ska stökas om och göras redo för att ge en liten liten hund ett eget ställe. Vi har kryssat för i almanackan när han kommer och vi har alla nedräkning. Hundägare, vi ställer oss alltså till gruppen människor som ger sig ut i alla väder och alla tider för att ge en hund det den behöver. Härligt!

Snart lille Sid är du hos oss och vi ska älska dig så mycket vi bara kan!