Idag har jag övat på min förmåga att jonglera de tre K:na. Kamera, Kaffe och Koppel. Jag kan väl säga som så att de jag mötte smällde av stora leende.
Det var så underbart ljus idag så när pojkarna var lämnade så satte jag mig aldrig i soffan utan jag valde att gå ut direkt. Att ha Sid med sig när man ska fotografera är något som jag verkligen måste öva på, ja öva upp honom på också. Han är duktig men så plötsligt så kommer det en fluga eller en fågel eller en skalbagge så glömmer han bort att han skulle vara stilla. Eller tja det kan räcka med ett löv också och det finns det gott om i skogen. haha
Jag längtar verkligen till första gången jag är ute och fotograferar frosten och snön. Den första morgonen man vaknar och marken är alldeles vit av snö. Det är härligt det! Som imorse när det var så dimmigt att det såg ut som att hela världen var målad med filmjölk. När jag ser hur kylan rullar in och lägger ett täcke över oss precis som den säger nu är det dags att vila.
Tänk att naturen skiftar så snabbt. Att färgerna blir så starka när allt håller på att lägga sig för vila. Vissa blad är verkligen blodröda och gör så att det ser ut som att busken nästan brinner. Det är häftigt. Jag bli väldigt filosofisk när jag går i naturen och funderar på hur magiskt det egentligen är det här med hur naturen fungerar. Tror vi verkligen att alla dessa underverk kan vara resultatet av en smäll, en explosion? Jag vet inte. Samtidigt så förstår jag inte heller hur det skulle kunna vara någon som skapat allt för hur kommer man på allt detta kluriga som gör att ett frö kan växa och bli något så stort som ett träd? Eller hur en larv kan snurra in sig i en kokong för att sen komma ut som en vacker fjäril i många färger. Jag vet inte. Ibland är det skönt att bara förundras och inte behöva veta.
Jag kan bli som Ernst när jag går i naturen, jag vill bara slå mig ner och ha ett samtal med en sten eller klappa om en gammal stubbe och kanske krama ett träd. Ja jag kan förstå var alla Ernst lite småknasiga uttryck kommer ifrån, de kommer från själen när själen får tala istället för hjärnan.
Nu ska jag fara iväg på MediYogan, första gången på tre veckor. Första onsdagen utan huvudvärk på tre veckor. Så underbart att iaf slippa huvudvärken.
Ja, det har varit många k idag 😉
Ljuvliga höstbilder! Kram
Ibland lite för många K hahahahaha
Tack vännen!
Kram
Tyvärr glömde jag skicka med midjebältet med mor och far när dom var här sist. Det blir mycket lättare att klara av k’na med hunden/arna i midjebälte.
Kul att du skriver det för jag tänkte ”nu skulle jag haft som syrran” när jag försökte fota och Sid hittade ett löv. Haha
sköna bilder!!
Tack så mkt
Jättefina bilder! Känns som att hösten inte kommit lika långt hos dig