Att be maken om hjälp

Att be maken om hjälp med fotografering kan resultera i att en bestämmer sig för att aldrig mer visa sig ute. Jag tror inte jag har insett innan att alla inte är fotografera, inte porträttfotograf iaf. Missförstå mig inte, jag är väldigt tacksam för att han vill hjälpa mig och att jag slipper asa fram stativet och fjärrkontrollen. Jag får försöka lära honom lite mer, det är ju jag som vill ha foto på mig själv så då får jag ju jobba för det också.
Att be maken om hjälp Att be maken om hjälp

Ja ni ser ju själva, han har en del kvar att lära men jag fastnade ju iaf på bild. haha

Min snart 20 år gamla jeansjacka hänger fortfarande med, den är välanvänd precis som en jeansjacka ska vara. Den ärmlösa blusen är helt klart en favorit och det var just den jag tänkte visa er idag. Jag tog den i en storlek större för det är så hemskt om man sätter sig ner och så glipar det mellan knapparna, hate it! Dessutom faller den snyggare över rumpan om jag går upp en storlek fast det är trixigt det där med att gå upp en storlek för även om det sitter bra på vissa område så kan det bli helt fel på andra område t.ex. axlar och ärmhålor men det funkar bra i denna.
Jag har en tendens att glömma bort min rumpa och hur den påverkar en outfit. Som när jag satte ihop outfiten i huvudet innan jag tog fram kläderna (så gör jag alltid) så tänkte jag inte på att jeansjackan slutar precis ovanför rumpan vilket gör att blusen slickar hela rumpan och visar upp exakt hur stor rumpan är. Ja jag har inga problem med att min rumpa syns, den är ju en del av mig, men just idag blev det kanske inte riktigt så som jag hade tänkt i mitt huvud eller ja jag tänkte ju inte på rumpan alls.

Jag har faktiskt det problemet rätt ofta, att det inte blir riktigt irl som det var i huvudet. Det är för att jag har omvänd-anorexia (vet inte annars hur jag ska förklara det). Det jag ser i spegeln och så som jag ser mig själv i mitt huvud är inte verkligheten, jag ser mig mindre än vad jag är. Jag tror iaf att det är så för annars vet jag inte varför det stämmer så illa överens emellanåt men hur det ser ut på foto och hur det såg ut när jag tänkte och tittade i spegeln. Är det någon som känner igen sig i det här? Det är lite som med rösten, så som jag låter när jag pratar stämmer inte alls överens med hur jag låter på inspelningar vilket gör att jag drar mig för att vlogga och ställer mig högst tveksam till att vara med i en podd.
Jag har så många tankar kring det där hur vi upplever oss själva kontra hur andra upplever oss.

Nu gott folk bär det snart av mot Malmö och ett efterlängtat besök hos coachen (hon är så sjukt bra!) och en liten snabbvisit på jobbet (jaja ex-jobbet) men det bästa av allt solen skiner igen! WooHoo!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.