En solig dag som denna

| 24 kommentarer

Denna morgonen vaknade jag och var tacksam för solen sken, det skulle bli en fin dag. Jag var glad att jag kunde ge barnen lite sovmorgon eftersom jag skulle till doktorn. Jag fick en härlig cykeltur med pojkarna till förskolan och jag gick därifrån med ett stort leende eftersom pojkarna verkligen älskar sin förskola. Hos doktorn gick det också bra, jag får den hjälp jag behöver.
Så gick jag då mot tåget för att ta mig in till ett jobb som jag tycker om, ett jobb som jag ser framemot att komma till även en solig dag som denna men visst fanns tanken att det hade varit skönt att bara sitta hemma på altanen och må gott i solen. Just i det ögonblicket hände det, det där som gör att uttrycket man ska vara försiktig med vad man önskar sig är så sant. Jag hörde X2000 tuta och sen hörde jag en smäll som inte kan vara något annat än en mjuk kropp mot ett hårt tåg. Inne i centrala Höör finns inga råddjur direkt, inte så de känner sig tvingade att gena över spåret iaf. Däremot finns det människor som står och väntar på tåg, människor som kanske oförsiktigt står för nära spåret eller en människa som inte alls vaknade upp imorse och kände tacksamhet utan bara nattsvart mörker. Det som inte får hända, hände. Ett människoliv har förspillts, ett människoliv har slutat genom att spridas ut och skapa kaos för så många andra. Tänk på den stackars lokföraren som för alltid kommer lev med minnet av att han körde på en människa, det är inte hans fel han kunde inte göra mer än tuta men det var ändå han som såg vad som skulle hända och när det hände, det var han som kände dunsen som jag hörde. Fruktansvärt. Tänk på den lilla unga tjejen på kanske 17 år som såg allt hända, hon grät otröstligt. Systern kom, pojkvännen kom men allt hon ville var att åka hem till sin mamma. Hon kommer för lång tid framöver se händelsen om och om igen så fort hon stänger ögonen. Stackars lilla flicka.
Ambulanspersonalen gjorde ett sånt fint jobb med henne och jag är glad att jag hämtade de trots att hon hade massa folk runt sig. Tänk att ha den förmågan att utstråla lugn och trygghet i en sådan hemsk situation. Jag är glad för att vi har sådan fin ambulanspersonal i Skåne! Jag pratade också med ambulanspersonalen, de är ju så omtänksamma som även pratar med den som gjort de uppmärksamma på att någon behöver hjälp. Mina tankar går till ambulanspersonalen, polisen och brandkåren som har en fruktansvärd uppgift nu i några timmar. Benet som jag såg ska plockas upp, blodet på spåret ska sköljas bort och lika så inälvorna som hade skvätt upp på perrongen. Ja det var en fruktansvärd syn, en hemsk upplevelse och jag hoppas innerligt att ingen behåller detta för sig själva utan har någon att prata om det med. Även om jag sitter själv just nu så har jag mitt stöd. Jag har pratat med Kärleken, jag har pratat med lilla mor och jag har pratat med fina fina Inger som är pojkarnas förskolelärare men framförallt så pratar jag med er. Ni får läsa mina ord, ni får höra mina tankar och ni är min terapi. Tack mina kära läsare för att ni finns där för mig om än på andra sidan skärmen!

Det blir lite för mycket nu, för tre veckor sedan rullade Kärleken med rally bilen, i söndags blev vi påkörda och idag hände detta. Så just därför tar jag mig en dag där jag kan sitta på min älskade altan, i solen och dricka latte ur en rosa mugg. DSC_5649 DSC_5651 DSC_5652

Nu har du chansen att vara nr. 1

24 kommentarer

  1. Men vad hemskt! Stor kram ❤️

  2. Fy, så hemskt fruktansvärt!!!

    Massa kramar till dig <3

  3. Usch så otroligt hemskt på alla sätt och vis. Jag vill tända ett ljus och plocka några blommor…
    kram! och ta hand om dig

  4. KRAM!
    Och på jobbet går vi helt ovetande om det!
    Önskar jag var hemma och kunde köra ner och krama om dig!

  5. Fruktansvärt det som hände, men så fint skrivet. Sörjer med alla inblandande (speciellt med lokföraren), men främst känner jag en stor tacksamhet för att jag finns och allt underbart som jag har.

    • Ja men du lever också med en dotter som är djupt olycklig (och dramaqueen) så fortsätt vara tacksam men försök hitta en väg att hjälpa henne. <3
      Kram

  6. Nej så fruktansvärt!
    Kramar Maria

  7. Vilken fruktansvärd upplevelse för så många inblandade. Bra att du skriver av dig och vilken varm och omtänksam person du är som uppmärksammade ambulanspersonalen på den unga tjejen.

    Varma kramar från mig

    • Jag såg direkt att det var något som inte stämde hon var inte ”bara” upprörd över vad som hade hänt, det var djupare. Det är just den flickan som mina funderingar rör. Ja och vem det var som hoppade, tydligen är det en ung kille på 16-19 år
      Vårt samhälle är skevt när ungdomar inte ser någon annan lösning på sina problem än att ge upp om livet. Det gör mig skakad och ledsen.

      KRAM

  8. Stor kram. Det är en sån där händelse man bara läser om som händer andra. Jag hoppas jag aldrig få uppleva något sådant.. Det kan ju ändras så fort.

    • Det är faktiskt andra gången som jag varit med om detta. Fast denna gången kändes det värre. Förra gången jag var med om det var många år sedan och då satt jag på tåget som körde på personen. Då tänkte jag inte lika mkt på det för det var mitt i sommaren, supervarmt och jag missade en konsert. Så här i efterhand känns det idiotiskt att jag blev sur för att jag missade en konsert men som sagt så visste jag inte så mycket och värmen gjorde verkligen sitt på humöret. Ja och sen hade jag inte det tänkte jag har idag, tänket med att har större förståelse och inte vara dömande.

  9. Alldeles fruktansvärt! livet är så skört och det är synd att det krävs en sådan tragedi för att man ska vakna upp. Vikt, större hem, roligare vänner, festligare garderob osv, blir så oerhört oväsentligt. För jag är vid livet och det är inte hen på tåget. Som sagt, oerhört tragiskt.

    • Precis så där har jag tänkt idag! Varför lägger jag så mkt tid och energi på hur jag ser ut? Jag lever, andas och får älska och li älskad varje dag och nu finns det en ung kille som inte kommer få leva, andas eller känna kärlek. Fruktansvärt!

  10. Men fy vad hemskt! Så mycket som hänt senaste veckorna för dig/er. Skickar en lång varm kram!

  11. Så fruktansvärt hemskt. Stora kramen // Anette

  12. Vet inte ens vad jag ska skriva, stackars lokföraren måste vara mardrömmen i det yrket verkligen. Stackars tjejen som var tvungen att få uppleva det och stackars kille som inte såg någon annan utväg. Kram

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.