Plötsligt bara händer det, kreativiteten vaknar och det sprudlar i hela kroppen. Jag gillar det! Kärleken och jag sitter vid köksbordet och spånar idéer på uppdrag som han har fått, jag sprutar idéer och Kärleken skrattar och säger till när det inte är genomförbart eller hållbart. Jag gillar att få vara den som sprutar idéer utan att behöva tänka på om det går att genomföra eller ens är en idé att bygga vidare på. Att spåna fritt.
Jag är likadan på jobbet, kommer med massa idéer och sen får där vara någon som bromsar mig eller som visar hur jag ska göra för att få igenom det. Jag är iofs gladast när jag får komma med idéen och visa hur slutresultatet ska vara men låta någon annan klura ut hur man kommer fram till slutresultatet. Jag är inte så mycket för det tekniska det är tråkigt att knåpa ihop det, sånt ska bara fungera direkt ju.
Det är precis likadant med min blogg, jag vet exakt hur jag vill ha den men jag ids inte sätta ihopa det själv. Jo alltså headern och bakgrunden kan jag förstås fixa med men allt sånt där som är hur själva uppbyggnaden ska vara för bloggen det får Kärleken ta över, jag bara berättar hur jag vill ha det. Det är skönt att det är så för annars hade nog datorn åkt genom väggen ett antal gånger, jag har extremt lågt tålamod med tekniska prylar som inte gör som jag vill. Tur vi har varandra, jag och Kärleken.
Jag hade gärna haft någon som slutförde mina ideer men oftast får jag ta det själv och jag hade aldrig klarat en bloggdesign om jag inte haft en mall att ändra i
Kärleken min ändrar ju saker i mallen och det hade jag aldrig haft tålamod till.
Han är bra på att fixa och ändra saker som man vill ha det. Det kan jag intyga ;-).
Haha ja han är ju det och jag fattar inte hur han har tålamod till det. Det ryker ur öronen på mig bara jag inte får rätt teckensnitt. Haha