Idag bär det av mot Malmö och coachen, som vanligt ser jag framemot mötet. Till idag fick jag i läxa att jag skulle läsa ett avsnitt om framgångshistorier, hur man tar fram sin egna framgångshistoria. Tanken är att man ska se vad man kan och har fallenhet för och därför ska man inte bara tänka jobb. Det var ingen kul övning kan jag säga. Tror jag behöver hjälp där faktiskt för det jag fick fram var att jag har inte haft någon framgång i mitt liv. haha Jo så klart har jag haft framgång i mitt liv, jag har ju inte sovit bort livet inte. Det är bara det att det är svårt för mig att förstå hur jag ska tänka för att få fram en framgång. Tror det kanske ligger i hur jag definierar ordet framgång. Nåja coachen hjälper ju mig när jag kommit till Malmö. Ja sen är det ju det också att mitt jobb alltid har fått ta största delen av mitt liv fram tills jag träffade Kärleken, ja faktiskt efter det också på sätt och vis. Att ta bort den delen då, delen där jag alltid kunnat mäta vilken framgång jag har gjort, gör det rätt utmanande. Sen är jag ju trygghetsknarkare så det är ju inte så att jag har utmanat mig själv varje dag att klara av något nytt och okänt. Men visst finns det framgångshistorier för mig med!
Nu ska jag luska fram ett tillfälle där jag har gjort något, där jag har gjort en framgång. Det får vara i jobbet men helst ska det inte vara det. Ett tillfälle som ska visa vilka färdigheter jag har, något som visar mitt potential för en blivande arbetsgivare. Det är inte det att jag inte tror att det finns några sådana, absolut inte men jag vill gärna hitta något annat tillfälle än “jourhavande terapeut”. Det kanske bara är så att jag tar för allvarligt på uppgiften, det är ju inte helt ovanligt att jag tar allt på fullaste allvar och ska göra det väldigt grundligt. Nej det är allt tur att jag snart ska ge mig av mot Malmö och min coach.
Det här med att vara arbetslös är inget bra för mig, jag tänker för mycket då. Det är väl iofs inte så konstigt att jag tänker mycket för jag har haft över 14 år med arbete varje dag där jag har behövt vara på full kapacitet i hjärnkontoret. Tar väl lite tid för hjärnan att sluta köra på i 110.
En framgångshistoria är ju definitiv Maria & Chrille! Ja alltså deras liv är deras framgångshistoria men deras bröllop är det första bröllopet som jag fotograferat och oj så mycket beröm jag fortfarande får för de fotona. Se jag sa ju att det skulle finnas tillfälle! Jag lyckades fånga deras dag så de kan titta på fotona och minnas men jag lyckades ju även fånga deras dag på ett sätt som jag vet att de uppskattar. Ha! Jag behövde bara ett nytt sätt att titta på uppgiften. 🙂
Nu kom jag på ett till! Jag är ju orädd! När jag gick på Turismutbildningen i Ystad så ville jag praktisera utomlands och då sa min lärare till mig att jag kunde prata med Svenska Turistrådet för att höra om de hade någon praktikplats eller något tips vart jag kunde vända mig. Det gjorde jag på sätt och vis, jag ringde till Svenska Turistrådet i London för att höra om jag fick praktisera där, sen åkte jag dit och bodde hos människor som jag aldrig hade träffat i en hel vecka. Jag hade sjukt kul och jag grät när jag lämnade London. Shit vad modig jag var, jag bara kastade mig rakt ut i det okända utan att tveka! Ja jag minns iofs hur jag ringde hem till mor första kvällen i London och längtade hem. Fast det var aldrig tal om att jag skulle ge upp och inte göra praktiken. Dessutom åkte jag iväg på mässa för Svenska Turistrådet, jag var i Birmingham några dagar helt själv. Ja det gäller att tänka igenom vad jag verkligen har gjort och inte fastna på vad jag inte har gjort eller vad andra har gjort.
Nu ska jag kasta på mig ett kilo smink, något som gör att jag inte behöver skriva fler sms till Jenny och låta henne skälla på mig och sen ska en liten Alfred (nåja han är inte så liten längre) lämnas till sin mormor för sen bär det av mot Malmö!
Skulle ni komma på någon framgångshistoria för mig så får ni gärna dela den men än roligare hade varit om ni hade delat en framgångshistoria som är egen.
Senaste kommentarer