Igår insåg jag att det börjar nu, att grabbarna är iväg och jag är taxin. Tack och lov är det inte fylletaxi ännu men det kommer komma det också.
Igår var grabbarna i Eslöv för att titta på genrepet till Eslövsrevyn som har premiär ikväll. I år är det Nanne som är gäst i revyn. Vår älskade vän Jocke är med i revyn så det är extra kul att se den. Men igår tog grabbarna tåget till Eslöv för att gå själva på revyn medan vi satt hemma och ugglade. Sen fick jag köra till Eslöv för att hämta dem så de slapp vänta i Eslöv i halvtimme. Alltså jag är inte orolig för att grabbarna skulle hitta på något men Eslöv är inte en bra ort att vandra runt i. Det har hänt så mycket skit i Eslöv de sista åren.
Helt ärligt så undrar jag om jag inte såg en knarkaffär igår. Fast det kan vara min livliga fantasi som spelar mig ett spratt men de som håller på i Eslöv är helt orädda och gör en massa skit helt öppet. Så ja jag köra gladeligen och hämtar grabbarna så det inte händer något.
Och nästa helg är det jag och Kärleken som ska se revyn men vi tar tåget både dit och hem för vi ska ut och slarva efteråt. haha
Spikis
Idag är ingen bra dag, jag tror att jag är inne i ett skov nu. Jag får inte ta värktabletter just nu för mina njurfunktionsvärde är inte bra. Så nu gäller det att härda ut, att hitta ett sätt och att acceptera. Det är icke lätt. Men jag försöker tänka på vad jag har lärt mig både på smärtrehab och på neurorehab. Spikmattan (Spikis) är guld värd, TENS (min julklapp) är fantastisk och att meditera är så viktigt. Om jag inte skulle meditera och använda basal kroppskännedom så hade jag blivit knäpp, alltså på riktigt knäpp. Jag minns inte hur det var att inte ha ont någonstans. Jag minns inte heller hur det var att ha det helt tyst för tinnitusen gör att det aldrig någonsin är helt tyst. Det är otroligt tröttande.
Men jag vägrar bli en surkärring! Jag vägrar ha offerkoftan på mig! Men samtidigt så vill jag vara öppen och ärlig med hur det är att leva med fibromyalgi och MS. Det är en tunn linje att balansera på. Jag behöver något att göra för att inte bli surkärringen men jag vet inte vad. Jag kan ju inte göra nya naglar varje dag. Min fina vän Petra bakar och lagar massa matlådor men det är inte min grej. Läsa kan jag göra en stund sen funkar inte det. Städa göra jag gärna men det är inte alltid det funkar med kroppen. Och nej syrran, jag tänker inte lära mig sticka! Haha
Längtan
Januari är årets första vintermånad men vi har inte någon vinter här nere i Skåne. Allt är bara grått och vått. Det regnar från morgon till kväll, från måndag till söndag. Jag är så trött på det! Jag vill ha vår nu! Om jag inte kan få en riktig vinter så kan det väl lika gärna bli vår? Fågelkvitter, vitsippor, solen i ansiktet och grusfria vägar. Jag vill inte längta ihjäl mig men den här tiden på året är så himla tråkig. Det kan ju vara så att jag känner det extra mycket nu eftersom min fina Marie skickar underbara bilder från Las Palmas. 26 grader varmt och blå himmel. Nä jag är int bitter… Haha Nä jag får nog sätta på lite musik så jag inte hör regnet som slår mot fönstren. Vad lyssnar ni på när du vill få upp humöret lite? Jag startade schlager, går inte att vara på dåligt humör med schlager.
Men nu blir det pizza md familjen!
Känner samma sak med Linköping. Det är inte heller någon bra stad. Vad jobbigt att du inte kan ta några smärtstillande men det låter som att du hittat bra strategier som funkar skapligt för dig.
Det är så tråkigt att det kriminella ska fördärva våra städer på det viset. Jag vet flera som inte vågar gå ut i Eslöv på kvällen, som har flyttat ifrån centrum för de vågar inte ens gå hem från jobbet. Det är fruktansvärt!
Ja det är svinjobbigt men jag har inget val så det är bara att göra det bästa av det.
Undrar hur många städer det finns kvar där det inte pågår en massa skit:/ Revyn låter iallafall trevlig😊
Fy det är jobbigt att ständigt ha ont, och tinnitus kan få en att vilja fly från sitt eget huvud ibland (så känner jag iallafall). Jag mediterar också, men lyssnar på guidade meditationer för då får man både avslappning samt maskering av tjutet i öronen.
Hoppas att ditt njurfunktionsvärde blir bättre så att du kan ta värktabletter när du behöver.
Tyvärr så är det väl så att det pågår mer eller mindre överallt.
Revyn brukar vara jättebra så det ska bli kul att se den till helgen.
Det är ett mig att ha konstant ont men på något sätt så blir det ens vardag. Jag håller helt med dig, jag vill fly från mitt huvud ibland.
Jag har också guidade meditationer på telefonen, det är bra för det hjälper.
Det hoppas jag också!
Ibland behöver man bara få ur sig det, och det är väl inte att vara surkärring? Samtidigt så vill så många andra att allt bara ska vara en rosa drömvärld. Så ser inte livet ut för de flesta. 🙂 Självklart så kör man barnen. Gjorde jag med då dom var tonåringar. Nu blir äldsta 38 och yngsta 30. Man vill ju ha hem dom.
Jag vet inte, jag känner mig som en gnällröv när jag berättar om hur jag egentligen mår.
Mina far har alltid kört och hämtat mig, säkerhet först särskilt när det gäller ens barn.
Tycker du gör helt rätt som kör pojkarna. Kommer göra detsamma med mina barn när det väl blir dags, i Linköping vet man aldrig riktigt heller vad som kan hända.
Jobbigt att du inte kan ta några värktabletter, hoppas att njurvärderna blir bättre snart! Och det är ju tur att du har både spikis och TENS som hjälper dig.
Jag kommer alltid köra grabbarna, trygghet kommer först liksom.
Trist att det har blivit så osäkert överallt, fler och fler som dras ner i skit. Och yngre verkar de bli också.
Spikis och TENS är mina bästa vänner. Haha
ja det blir inte helt vinter neråt där, förstår. Känner jag igen från när jag bodde i Oskarshamn. Samt vad tråkigt att du måste härda ut i smärtan nu. Jag vet ju inte helt, men det finns inga smärtstillande salvor eller gel eller så man kan smörja på så man smärtstillar utifrån? Det kan ju också bli ett sätt att man mår bättre för att man vet att man har något smärtstillande i alla fall?
Ja tänk vad stora de blir snabbt, snart är man där att de skaffar pojk/flickvän och det är man inte helt beredd på ännu
Det har jag inte ens tänkt på, det kanske funkar med smärtstillande salva. Tack för tipset, det ska jag testa!
Nä än så länge har det iaf inte varit med någon flick/pojkvän med här hemma vad jag vet. Men ja snacket har jag ju ändå tagit med dem för längesen och tar det lite då och då. Inte helt uppskattat men väldigt viktigt.
Nej men usch för knarkare. Va händer med världen. Riktigt tråkigt om de skulle vart så nu att df för det offentligt. Bra att du hämtade grabbarna. Man vet aldrig.
Knark är hemskt, fruktansvärt och så fördärvande för alla! Både den som tar det och de som är anhöriga.