Att inte gå i soporna iaf

Idag har jag kämpat mot mitt godissug något kopiöst men jag kom stolt hem utan att ha gett vika för suget. Vad möter mig väl då på diskbänken? Jodå en hel sats med Rocky Road som jag hade glömt att jag hade stoppat i frysen för att de snabbt skulle stelna. Kärleken säger glatt titta vad jag hittade idag, pekandes mot diskbänken. Jag trodde jag skulle falla ihop på köksgolvet där och då och bete mig som en tjurig 3-åring. 
Efter kvällsmaten tittade jag suktande efter Rocky Roaden som bara stod på diskbänken och hånade mig, men jag stod emot. Jag beklagade mig lite hos mina tjejer på Dream Run som också hade en svår dag. Ja och sen fick jag stötta via IG, vem har sagt att att sociala medior inte är bra? 
DSC_6978 DSC_7001

Så nu sitter jag här med en skål med fruktsallad och grädde med lite vaniljpulver i och Rocky Roaden vilar skönt i soporna. Herregud så bra det är, bra mycket godare än den där Rocky Roaden faktiskt. 
Jag är så galet stolt över mig själv för att jag nu har klarat 7 dagar utan socker, godis, kakor osv.

4 kommentarer

  1. Valet hade ju varit urlätt för mig! Rocky road är inget för mig men fruktsallad!! Muuuums! Kämpa på! Jag har inte samma ork att ge mig in i stopp-med-socker-fighten, tyvärr. Så jag kämpar med gympa… hur tråkigt det än är så SKA jag…
    Heja Heja Heja oss!
    Puss!

  2. Bra gjort! Kan tänka mig att det tar ett tag innan sockersuget ger med sig men efter sju dagar är du ju en bra bit på väg. Själv är jag, efter en jul utan restriktioner, åter på den gluten- och köttfria vägen. I den mån det går. Luncherna är hopplöst svåra men går i snitt ändå rätt bra (finns bara en lunchrestaurang när jag jobbar så hyfsat begränsat utbud).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.