Hur jag tänkte och tyckte om Norge händelsen förstod ni (förhoppningsvis) i förra inlägget. Ja det är hemskt, det är fruktansvärt, det är obegripligt och alldeles alldeles onödigt.
Men jag har inte fått en känsla för det förrän jag läste vackra Inas inlägg. Då kom tårarna och smärtan.
Det är väl ändå tur att vi inte vet vad som hända i våra liv. Tänk vad hemskt att vet vad som komma ska.
Senaste kommentarer