När livet är hårt att leva

Igår fick jag ett jobbigt sms av min fina och älskade Nellispellis. Hennes bror är sjuk, riktigt sjuk, ambulans och sjukhus-sjuk. Det är inte lätt att stötta över telefon men Nellispellis och jag var allt rörande överens om att det här skulle bli bra, dom skulle hjälpa honom rätt där inne på sjukhuset. Det var säkert hans blodsocker som visade att nu var det bra med stressen, han är ju diabetiker.

Men så ringde det igårkväll. Det var Nellispellis, hon grät. Hon hade hälsat på sin älskade storebror. Han är sjuk, riktigt sjuk, ambulans och sjukhus-sjuk, läkarna vet inte vad det är-sjuk, han kan inte röra sig-sjuk. Det är inte lätt att trösta över telefon. Men nu är Nellispellis och jag rörande överens om att det här kommer bli bra. Farmor Olga i himlen får allt nöja sig med sin man och sina barnbarns mormor som sällskap ett tag till, Nellispellis vägrar låta bror göra dom sällskap!

Det gör ont i mitt hjärta! Min extra familj blöder och jag kan ingenting göra. Det gör ont i mitt hjärta att Bebbas bor i Sthlm och har ingen som kramar om och tröstar honom.

Fina, roliga, go’a Stoffe bli väl igen!