Tågtankar

De flesta dagar sover jag gott på tåget men idag sitter jag och funderar på mina medresenärer. Vad jobbar de med? Var bor de? Har de familj? Var ska de resa?
Storfamiljen med resväskorna ska säkert till det lilla franska huset som de har i södra Frankrike. Mamman som är svartvit i Sverige blommar upp och går i långa färgglada klänningar, pappan sitter med stråhatt i skuggan och läser en bok av Herman Lindquist samtidigt som han sipprar på ett lokalt rödvin, dottern med sina barn njuter fullt ut och bor på stranden. Förnöjsamt suckar de och säger det här är livet.
Tjejen mittemot mig med ett krampaktigt grepp om telefonen ska åka till pojkvännen som bor och pluggar i Göteborg. Det var ett tag sedan de sågs så hon är lite orolig för hur det ska bli, han har ju förändrats sedan han flyttade till Göteborg.
Mannen till höger om mig som jag ser varje dag är på väg till jobb. Han har fru och två barn, två flickor. Han jobbar på Kjell & Co. och tycker att det är alldeles för många som gnäller på att de måste jobba, han tycker att de ska vara glada att de har ett jobb till. Han kör Opel och förstår inte varför det är så mycket snack om vilken bil som är bäst för så länge bilen tar en dit man ska så är ju kraven för en bra bil uppfyllda.
Kvinnan som sover mot sin arm är på väg till jobb. Hon jobbar som bibliotekarie i Malmö och anser att lösningen på alla problem finns i böckerna så alla borde läsa mer och sluta stressa. Hon har en hemlig längtan av att en dag hjula genom biblioteket och högt och tydligt sjunga sensuella Isabella. Hon kommer aldrig göra det men tanken på det får henne att le.

Åh vad jag roas av att fantisera ihop berättelser om mina medresenärer.