Utflyktsdag

| 2 kommentarer

Idag kom Frida och hämtade mig, barnen och Sid för en dag ut i det gröna och sköna. DSC_1915 DSC_1924 DSC_2100Det bar av till Allarps Bjär, där har jag aldrig varit sa jag. Det har jag förstås visst varit men så är det ofta, jag minns inte namnet eller har inte ens hört namnet men varit där har jag antingen med mina föräldrar, skolan eller farmor & farfar.
Det är få saker som är så vackert och energigivande som en skånsk skog som är klädd i vårskrud.
DSC_1905 DSC_1908 DSC_1921 DSC_1919 DSC_1910 DSC_1916 DSC_1987 DSC_2135Harsyra som blommar är väldigt vackert och ser skört ut.
DSC_2052 DSC_2110 DSC_2034 DSC_1938 DSC_1896 DSC_2109

Vi hade nog alla precis lika mysigt. Som det står på skyltar vid strövområde – Naturen är alltid öppen! – dessutom är ju kostnaden för att besöka naturen väldigt låg. Barnen och hundarna hoppade och busade för fullt. Jag och Frida stannade upp och bara njöt. Ja jag gjorde kanske lite mer än så…

Ett vårskrik är ju ett måste! Tur att varken Sid eller Falla är ljudkänsliga. Man ska alltid ha barnasinnet kvar annars blir man en tråkig liten lurt.
DSC_2143 DSC_2119 DSC_2127

Älskade lilla blomma som kommer med hopp om ljus och värme, som bringar minnen till liv och får oss att stanna upp i vardagens stress och tjoa högt. Du ljuva blomma som målar marken vackert vit. DSC_1981 DSC_1953 DSC_1989

Ja där är verkligen vackert vid Allarps Bjär. Det är faktiskt en slocknad vulkan och det ska väl vara bördig jord, det ser så ut iaf. DSC_2138

På vägen från Alarms Bjär och till Fulltofta Strövområde ville Frida leta efter en gul kalla som hon hade fått tips om. Vi körde och körde men inte fann vi någon gul kalla som man skulle kunna se från vägen, vi gav upp. Precis som vanligt, när man slutar leta så finner man. Det fullständigt lyste som guld på båda sidorna om vägen. Skunkkalla är det tydligen, den ska visst inte vara så vanlig heller. Om den är så fin vet jag inte men det var kul att se den för kalla för mig är ju en krukväxt.
DSC_2204 DSC_2178 DSC_2154

Efter lite fika vid stranden i Fulltofta så fanns det lite bus kvar i barnakropparna så de fick hållas ett tag. Sid tyckte vattnet var väldigt spännande men lite skrämmande, kommer nog bli en badtokig hud det. Stolt som en speleman blev han när han fick gräva ett hål och han lyckades fånga en gräsrot, mallig som få. haha
Alfred visade upp hur man gör kullerbyttor, både bakåt och framåt gick det. Min lille goding.
Vincent utforskade träden och var inte alls sugen på att jag skulle fotografera honom.
Sen började Sid skaka, Frida och jag värka så vi packade ihop och avslutade vår utflykt på bästa möjliga sätt, med mjukglass på Hardy’s.
DSC_2231

Vilken härlig dag vi fick!
 

Nu har du chansen att vara nr. 1

2 kommentarer

  1. Visst hade vi det mysigt?! Skulle kunna bo ute i skogen, nästan 🙂

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.