Åldrats minst 10 år

| 13 kommentarer

Dagarna sedan i lördags har varit konstiga dagar. Alfred körde omkull i lördags, först inga tecken på att han hade skadat sig. Men när tecknen kom ja då kom de med besked. Som han skrek och grät av smärta i bilen. Min älskade påg. 💕

Tack och lov hittade de inga fel på akuten, han var bara mörbultad. Men vi fick stränga order om att åka in igen om läget förändrades.

Men det är Alfred vi pratar om. Grabben som klättrade upp för trappan (och trillade ner) när han var sex månader, brände sig (ärret finns kvar) på en hallogenlampa efter att ha dragit av den ditskruvade lampskärmen när han var 6 månader, sprang när han var åtta månader, gick hemifrån själv när han var två år trots att ytterdörren var låst, trampade på en rostig skruv så den gick rakt genom skon och in i foten, gick med bruten arm (båda benen i handleden var brutna) i en vecka utan att visa smärta, bröt andra armen ett år senare och mycket mycket mer. Självklart har det hänt mer sedan i lördags! I tisdags snubblade han och föll på skolgården i tisdags, han landade på näsan och fick näsblod.

Igår var vi alltså på akuten igen. Inte på grund av näsblodet utan för att han sa att det gjorde ont när han andades. Vi har fått in vanan på akutbesök och därför packades böcker, dricka och kortlek med till akuten. Jag frågade sköterskan om de hade bubbelplast som jag kunde packetera Affe i. Sjuksköterskan föreslog ett madrasserat rum istället. Affe tyckte det lät toppen med ett madrasserat rum för då kunde han ju träna på framåt- och bakåtvolter. Då föreslog sköterskan att Affe skulle börja med att lära sig att vara stilla. Haha Det tog inte många minuter för sjuksköterskan Johannes att förstå sig på Affe. Johannes ”hotade” Affe med att om han inte satt stilla på barnakuten så skulle han få vänta på vuxenakuten istället och där finns bara gamlingar. Det funkade, ett tag iaf. Haha

Nu är han iaf OK-stämplad och får gå tillbaka till sin aktiva vardag. Det firade Affe med en cykelrunda dör han kunde susa ner för backen, hoppa över stenar men han kom iaf hem hel.

Jag å andra sidan har nog åldrats 10 år på mindre än en vecka. Jag är labil, exploderar eller gråter för minsta lilla. Går med konstant huvudvärk, axlarna är uppe vid öronen och jag är så trött trots att jag sover bra (min superkraft är att jag alltid kan sova) och fibrovärken ska vi inte ens nämna inte psoriasisen heller.

Crossen är också OK-stämplad, allt blev lagat och fixat igår. Tack och lov för att Kärleken har beredskap i helgen för han ska vara med på första crosskörningen (om ifall att något inte skulle blivit rätt med crossen) för då blir det ingen crosskörning i helgen. Jag behöver en paus, jag behöver lite mer Viccelugn. Vicce är en boklus och det tycker jag är fantastiskt (av många olika anledningar men just nu mest för att han sitter stilla, länge).

Min lilla skrutt, vad som än händer, vad som än sker kommer mamma alltid älska dig! Men snälla kan du ta det lite lugnt, iaf i något år så mammas hjärta trillar ner till sin plats från halsen?

Nu har du chansen att vara nr. 1

13 kommentarer

  1. Oj vilken otur han haft men han verkar ha hög smärtgräns, det önskar jag att jag hade 😊..
    bra att crossen är lagad och att han mår bra igen

    • Ja den ungen har haft otur men han har alltid ett leende på läpparna.
      Han har riktigt hög smärttröskel, vilket inte är bra för oss föräldrar för vi vet ju aldrig hur ont han har förrän det gör superont.
      Ja det är skönt att han mår bra igen.

  2. OjOJ OJ vad han hittar på …. och inte verkar han bli rädd heller….förstår att du har hjärtat i halsgropen när han är i farten. Hoppas crossen är helt ok. Inte illa att vara så van vid akuten som ni är.

    • Jag vet inte om det är en merit jag vill ha, akuten-vana.
      Nope han blir inte rädd.
      Crossen är lagad, hans pappa kan sånt där helt till skillnad från mig. Haha

  3. Men åh vilken osis. Ja det e ju obehagligt när saker händer men tur det inte var något allvarligt 💕🌸

  4. Men fy vad obehagligt när sådana saker händer tur endå att det inte blev nåt allvarligt önskar dej en fin dag

  5. Men fy vad obehagligt när sådana saker händer tur endå att det inte blev nåt allvarligt obehagligt oavsät när sådant händer ❤️

  6. Jag som är uppvuxen i crossvärlden med både bror och gammal pojkvän som kört och tävlat runt om i Europa och Sverige vet att många gånger blir det som du säger att de blir mörbultade när de kraschar. tur att det gick bra för sonen men var uppmärksam med ev hjärnskakning. Kolla även om han slagit i huvudet om hjälmen höll.

    Ha en fin Nationaldag.

  7. Oj vad han är i farten, förstår att du har hjärtat i halsgropen då många ggr. Det går inte få honom att göra en lugnare idrott? hehe jag hade försökt övertala

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.