Idag tar vi det riktigt lugnt, gör inte många knop. Pojkarna tittar på tv trots sol ut. Vi sitter med vars en telefon och surfar. Himlen är alldeles blå, havet visar upp sin kraft och träden svajar i blåsten. Det är en härlig slappedag och vi gör som svägerskan säger och chillar litta. Perfekt sysselsättning denna sista semesterdagen.
Tidigate idag tog jag, Alfred och Sid en promenad i blåsten. Det var riktigt mysigt eller ja Sid tyckte ju inte det eftersom havet skvätte upp på honom när han låg där på stenen. Han är verkligen ingen fan av vatten.
Jag älskar att stå nära havet när havet river. Det har en renande känsla. Inget är jobbigt när jag är så nära blåsten från havet och hör vågornas slag.
Efter ett härligt samtal med en väldigt klok kvinna har jag mycket att ta tag i så nu börjar jag längta hem och få igång vardagen. Inte att jag längtar till jobbet och pendlingen men vår vardag med rutiner. Så lugnet som havet ger behövs och gör det lättare för mig att vara i nuet.
Här är ju även en lite skogsdunge att söka skydd i, lyssna på suset från alla löven. Här är lätt att må väl.
Senaste kommentarer