Det blev lite jobbigt idag

Det blev lite jobbigt idag på jobbet, vi hade två Corona-möte. Jag tycker att det är jobbigt nu, det kryper bara närmre och närmre. Jag jobbar ju för staten så vi kan inte bara göra hur som helst för staten måste alltid fungera, även i krissituation för annars havererar samhället helt.

Givetvis ska vi följa FHM råd ang tvätta händerna, att inte nysa rakt ut osv. Fast det handlar ju inte bara om oss anställda, vi möter ju kunder hela dagen. Vi har ingen aning om vem som kommer genom dörren härnäst och vi vet inget om deras fritid. Det är blir lätt lite jobbigt då. Det känns som att det är hög risk för någon av oss anställda blir smittade av Corona. Så ja det blev lite jobbigt på jobbet idag.

Idag fick två kollegor besked på att de var tvungna att stanna hemma från jobbet eftersom de är förkylda. Det är alltså inte så att de har Corona utan bara en förkylning. Men riktlinjerna är att om man hostar, har feber eller har andningssvårigheter så ska man inte komma till jobbet. Det känns så overkligt på något sätt, det är ju så nära nu.

Som när farfar berättade om första världskriget

Kommer Coronaviruset vara något som jag berättar om för mina barnbarn på samma sätt som farfar berättade om första världskriget för mig? Ska Cornaviruset bli något som nämns i historieböcker som mina barnbarn kommer läsa om i skolan? Kommer man prata om Corona-överlevare typ som man nämner Tsunami-överlevare?
Jag brukar inte vara den som tar så allvarligt på såna här varningar, jag var inte särskilt rädd varken för Svininfluensan eller Fågelinfluensan. Jag vet inte om det är åldern som spelar in eller om det är mediabevakningen eller om det helt enkelt är så att Corona är så mycket värre. Men ja jag börjar bli rädd och orolig. Inte bara för mig själv utan för mina nära och kära.

Så vad gör jag då för att inte uppslukas av min oro? Jo givetvis tar jag min kamera och åker till ett vattendrag eller skog för att fotografera. Som tur var så hade jag tagit med mig kameran idag till jobbet. Så på vägen hem stannade jag vid Ringsjön. Det var så skönt att bara stå där en stund i solen (ja kan ni tänka er det har varit sol idag och inget regn!). Jag fotograferade lite, njöt mycket, tittade på fåglarna lite, njöt lite till och vände ansiktet mot solen. Det gör underverk för mitt lilla oroande kaninhjärta att få släppa allt och bara vara i naturen. Fast nu ska jag inte överdriva det, jag är orolig men jag är inte uppslukad av min oro. Jag tänker inte så mycket på Corona men idag har jag så klart gjort det eftersom vi har haft mötena på jobbet.

Fast en förkylning hade inte suttit helt fel nu för då hade jag ju sluppit att gå till jobbet och när solen skiner som idag och det är 9 plusgrader ja då slipper jag gärna att gå till jobbet. Hehe

Imorgon bär det av till ett annat kontor för att stötta upp frånvaro från en kollega (nä kollegan är inte Corona-smittad) och jag undrar om jag inte kanske ska passa på att stjäla en liten stund vid havet innan jag kör hem.

Var rädda om er och tvätta händerna! (även under ringar och klocka!)

19 kommentarer

  1. Att tvätta händerna vård-noga har mor lärt oss, jag gör det bara lite oftare och mer medvetet nu. Jag tar helst inte i dörrar, räcken utan jackärm/handskar mellan. Men på mitt…”jobb”…tar jag emot flera ting som ganska säkert har fått ta emot både hostningar och nysningar, som tagits i med snoriga tassar.
    Jag känner oro men långt ifrån panik eller Armageddon.
    Jag tar läkemedel dagligen som bland annat sänker febern. Det gör att jag aldrig vet OM jag verkligen har hög temp mer än vad jag känner i kroppen. När vet jag om jag är förkyld, har influensa, covid-19 eller som vanligt så här års – pollenallergi? När ska jag stanna hemma?

    Det är fler veckor sedan jag sa att detta blir en pandemi. DEN oron kände jag inte varken vid fågelinfluensan (som vi mycket väl hade kunnat drabbas av pga gojorna) eller “baconsnuvan”.
    Här hjälper inte Tamiflu, det finns väldigt lite kunskap om hur covid-19 verkligen fungerar. MEN vi har trots allt en bra sjukvård och jag hoppas alla proffsiga uskor och ssk håller sig friska och orkar.

    • Ja herregud vad jag tänker på alla inom vården, framförallt inom allmänvården (heter väl vårdcentralerna) och akutvården. De är våra superhjältar!

      Ja mor har ju lärt oss väl och jag tar inte helst i handtag heller. Känner mig som om jag är på en OP-sal när jag har tvättat händerna, öppnar dörren med armbågen eller med ryggen. hahaha Tur att jag fick följa med mor på jobbet några gånger.

  2. Jag tycker också att det känns olustigt nu men jag förstår inte riktigt vad skillnaden är mellan detta Cornavirus och de vi haft tidigare som SARS och MERS. Varför kan ingen förklara det? Jag var för ung då och hade inte samma tankar och funderingar.
    Sedan tycker jag att media gör att många blir oroliga och skapar hysteri. Det gör mig också orolig!

    Vad jobbar du med? (Om du vill berätta alltså).
    Bra tänkt att stanna till och bunkra lite energi där vid sjön! Önskar att jag hade haft min kamera med mig lite oftare!

    • Covid-19 är ett nytt coronavirus som vi (inte du och jag då) inte sett tidigare och därför finns det inget vaccin emot det eller kunskap kring det kommer med ju fler drabbade så det tar tid att få fram vaccin.
      Covid-19 är mkt mer aggressivt än SARS och MERS var om jag förstår Folkhälsomyndighetens information rätt.

      Jag jobbar som Servicehandläggare på Statens Servicecenter. Jag möter människor varje dag som behöver prata med FK, SKV och PM.

      Jag har kameran med idag också. 🙂

  3. Jag vet inte om jag är orolig eller inte, bara läskigt att de börjar krypa så nära inpå. Jag tänker kanske att man bör bunka upp nu om även skola kommer stängas ner. Man ska såklart bidra med de man kan för att minska smittspridningen.

  4. jag är inte speciellt orolig för egen del och tycker kanske att det blir lite hysteri över det hela. Men det är klart skulle stora delar av arbetskraften ligga sjuka drabbas samhället svårt. Jag tycker att mediabevakningen har varit alltför coronainriktad och kan inte låta bli att tänka på vilka som kan tänkas dra nytta av att omvärlden blickar är riktade åt ett och samma håll

  5. Jag jobbar inom kommunen och vi måste ju också vara på jobbet. Tyvärr är de jag jobbar mot en riskgrupp, men är absolut inte rädd för det själv. Min man jobbar också statligt, men dom kan jobba hemifrån

  6. jag har varit anti alla andra influensor och virus innan för det hetsas upp så enormt, men tröstar mig med att detta måste ju också bena ut här med snart för det har det ju gjort i Kina och det är ju mycket större land och det gör det på sikt här med

    • Jo det tror jag också att det kommer göra men hur många liv ska gå förlorade? Jag har många nära och kära som är i riskgrupperna och det skrämmer mig. Jag har fibromyalgi och då har man nedsatt immunförsvar vilket gör att jag också ingår i riskgruppen.

  7. Det hela är så sjuk uppstyrat och förstår att det är viktigt och allt är påläst men nu mår man bara illa utav själv ordet

    • Det är tyvärr många som inte följer riktlinjerna vilket gör att smittan sprids.
      Folk som inte tar det på allvar och tycker att det är trams. Visst de flesta kommer förmodligen inte bli allvarligt sjuka men alla dem som är i riskgrupperna behöver vi hjälpas åt att skydda.

  8. Ja du har ju läst mitt inlägg om vad jag tror och tycker och ja jag är orolig och lite rädd. Känns skrämmande att jag som är så ung är med om något sånt här. Känns också overkligt som du säger kommer vi minnas denna tid sen? Men jag försöker också att inte bli för hysterisk men det känns som medierna spär på så man blir mer orolig 🙂

  9. Vilka bra reflektioner du skriver om. Det är samma som för mig, oron finns..
    Igår blev jag rädd när jag såg hur tomt det var på alla hyllor i affären. Är jag FÖR lugn?
    Jobbigt för er som jobbar i statlig myndighet. Jag jobbar med personal och det är kämpigt… Stannar alla hemma för att dom nyser en gång är det katastrof. Dock är våra kunder väldigt utsatta och i riskzonen,
    Kram

    • Tack!
      Att stänga ner Sverige fungerar bara i teorin. Om alla skulle vara hemma hade vi inte haft mat, vatten, el eller vård.
      Jag tror egentligen inte på att stänga skolorna även om det i mammahjärtat hade känts bra. Om barnen inte kan vara i skolan/barnomsorgen var är de då för alla föräldrar kan inte stanna hemma. Ska barnen vara hos äldre släktingar så är det ju mer smittorisk än om de är i skolan. Om det är ungdomar som ska vara själva hemma ja då tror jag inte ett dugg på att de hade varit just hemma helt själv, kompisar hade hängt.
      Du kan tro att alla tittade på mig igår när jag handlade. All pasta var slut hemma (mannen hade tagit det sista utan att köpa hem) och riset (vi hade flygande Jakob igår och det måste man ha ris till) och dessutom var även skithuspappret slut. Jag kände mig som en hamstrare ?
      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.