Entreprenör, jag?

Entreprenör, jag? Ja så svarade jag min coach igår när hon skulle sammanställa mina val till ett ord. Vad är då en entreprenör för mig? Vad lägger jag för mening i ordet? Ja för mig så är det en företagsam person eller ja helt ärligt så det första jag ser framför mig är en medelåldersman i en grå välsittande kostym, perfekt stylat tjockt hår och ett bländande vitt leende. Fast å andra sidan är en entreprenör för mig helt klart också Clara. Problemet var att jag inte riktigt kan se mig själv så eller jag kunde inte det då när Heléne sa det. Som vanligt så tänkte jag igenom mötet under tågresan hem och då dök ett 20-årigt minne upp. Ett minne som mina kära föräldrar skrattar gott åt fortfarande. Jag skulle få åka på min första TUR-mässa i Göteborg vilket var en riktigt stor grej för mig (det är en stor grej inom Turismvärlden) så jag var ju tvungen att tänka igenom min klädsel ordentligt (vi pratar om den tiden då kläder var något jag tog på mig för att inte gå naken skitsamma hur det såg ut bara det var täckande, det behövde inte ens sitta bekvämt) så jag hade väl mer eller mindre modevisning där hemma för mina kära föräldrar. Givetvis var jag apmallig över att jag hade en egen mobiltelefon (nä det var inte vanligt att man hade det för 20 år sedan särskilt inte om man inte ens var 20 år fyllda) så den skulle ju passa in i outfiten. Jag minns hur jag övade på att ta upp telefonen och svara i den på rätt sätt. Ja jag kan se mina föräldrars leende och jag kan höra fars kommentar om att den dolda kameran han hade funderat på sen jag var liten borde han haft investerat i. Just där och då var det viktigaste jag kunde tänka mig att vara en businesskvinna. Jag hade förebilden i en 80-talsfilm, jag ville vara kvinnan med klackar, snygg handväska och pennkjol.
Känslan jag hade då, när jag fick vara med på mässan var så himla go’ det var just sådan jag ville vara. Det var samma känsla som jag hade när jag gick in på Svenska Ambassaden i London för att praktisera på Svenska Turistrådets kontor där. Känslan av att jag gjorde något som inte var för alla, att folk lyssnade på mig och att jag var speciell. En himla härlig känsla! Jag försökte fundera ut när jag annars kände så och det var samma visa vid varje tillfälle som jag kom på, det var när jag var delaktig i workshops, varit lärare, hållit informationsträffar, jobbat på mässor och varit delaktig i diverse projekt. Jag är en entreprenör eller en projektledare eller en koordinator.
Entreprenör, jag? Entreprenör, jag?

Så idag har jag funderat på vad gör man när man entreprenör då? Ja alltså hur tar man tag i dagen? Jo man ser till att skapa sig dagen, att göra något. Så det gjorde jag idag och det kan vara så att jag numera ska jobba inom skolvärlden iaf tills något annat kommer upp. Jag kan inte sitta hemma och vänta på att jobben ska trilla in för jobb trillar inte bara in hur som helst. Jag kan inte bara vänta på att jag ska hitta det perfekta jobbet, jag måste göra något medan jag väntar.
Så nu har jag begärt utdrag ur belastningsregistret hos Polisen och sedan får vi se vad som händer framöver. Det är iaf ett steg mot något nytt!

Ja och sen har jag fått ett högst intressant erbjudande som lockar mig otroligt mycket men det krävs en hel del fundering, undersökning och tja att allt ska klaffa innan jag kan berätta mer om det. Spännande att blivit tillfrågad iaf!

Nu slänger vi korven på grillen och njuter av att det är fredag!

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.