Höstens alla färger

Jag kom ut på en promenad igår med kameran. Helt otroligt faktiskt. Jag hade en sådan dålig värkdag men bestämde mig för att det blir inte bättre för att jag blir stillasittande. Så jag tog kameran och gick ut en runda för att fånga höstens alla färger.

Ingen stress eller press

Jag hade inte min garminklocka på mig för jag ville inte ha någon stress eller press. Jag ville inte veta hur lång tid det tog eller hur långt jag gick. Inget fick mätas! Det var bara jag, kameran, skogen och solen.

Jag visste inte att jag tog så många foto som det blev, över 300 bilder. Nä ni behöver inte vara oroliga jag ska inte slänga upp alla här. haha Men några till blir det nog i detta inlägget, det heter ju trots alla höstens alla färger.

Det är något med träd

Jag vet inte vad det är men det är något med träd som gör mig lugn. Det finns ju trädterapi där man ska krama träd tills man mår bättre. Jag förstår det! Jag kanske inte känner något behov av att krama träden men att gå i skogen är något speciellt. Har ni varit en bokskog någon gång? Det är helt magiskt, bokarna (jag kallar de så klart böcker för det är så roligt när någon tror att jag inte vet vad det heter!) sträcker sina grena så det bildar ett täcker över dig. Underbart! Och inget annat träd ger sådant speciellt ljus som bokarnas blad ger, från att de blir gröna tills de blir bruna och trillar av.

Jag har ju lyckan att även ha varit i en småländsk granskog och det är också helt underbart men på ett helt annat sätt. Ett helt annat ljus, en helt annan känsla.

Är jag konstig eller ni känner och också den här känslan med träd?

En bra runda

Det blev en bra runda men jag hade iaf sinnesnärvaron att faktiskt stanna innan energin var helt slut, jag skulle ju kunna nå hela vägen hem också. Det visade sig att jag hade gått över 5km och även om det inte är så långt egentligen så är det väldigt långt för mig nu mer eftersom den förbannade jävla MSn har fuckat upp min kropp. Vet faktiskt inte ens när jag gick 5km i en följd senast. Så jag är väldigt nöjd med min runda. Jag vet dock fortfarande inte hur lång tid jag var borta. Men leendet på läpparna och lättnaden i själen är så mycket viktigare än sträckan och tiden.

Känslan av denna rundan ska jag försöka bära med mig länge. Försöka ta till mig att jag ska göra mer sånt utan stress och utan press. Bara njuta av naturen och mina älskade träd.

8 kommentarer

  1. inget blir bättre av att sitta inne bara 🙂 Naturen är så vacker just nu, färgerna är helt magiska. Naturen gör gott för oss alla tror jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.